Spirande bloggintresse

Jag ser ett spirande intresse hos eleverna (kanske inte hos alla, men hos många) att få visa sitt skolarbete, sitt tänk, sina funderingar, sina önskningar och mycket annat på vår blogg. Vi kommer att ha två bloggar det här läsåret, en klassblogg som är under uppbyggnad och http://detektivenemilochvi.se som är vår bokprojektsblogg. Jag hoppas att bloggarna kommer att bli en länk mellan oss i skolan och alla ni andra som finns utanför. Vi bjuder in er att läsa om det arbete vi gör, eftersom vi vill dela med oss. Det är viktigt att skolans arbete inte enbart stannar inne i skolan eftersom vi gör så mycket intressanta och bra saker som utgår från läroplan och kursplan i den svenska skolan. Och det är inte så mycket arbete att starta en blogg, eftersom elever är nyfikna och vill lära sig. Det räcker att jag som lärare visar hur det fungerar så är det en eller flera som vet precis hur de ska göra nästa gång.

Läsa och bokvandra

Så äntligen är vi igång! Idag presenterade jag vårt bokprojekt "Detektiven Emil och vi" för eleverna. Vi kommer under hela läsåret att arbeta med Anna Janssons barnböcker om detektiven Emil Wern som löser mysterier i Visby innerstad. Eleverna var så nyfikna, glada och engagerade när de hörde att Anna Jansson följer vårt bokprojekt med stort intresse och jag smittades direkt av deras engagemang och bubblande intresse. Och de kommer att bli glatt överraskade när de får se att Anna redan har kommenterat i vår blogg.

Vi har mycket att göra under arbetets gång. Jag har en massa idéer och eleverna kommer att komma med sina. Jag vill inte avslöja så mycket här men ber er, om ni är intresserade, att följa oss på vår blogg, som också kommer vara en del av Webbstjärnan under läsåret.

Elevreflektioner

Idag har jag:

• läst
• hittat bokstaven Aa
• gjort en bildpromenad. Vi såg många grejer på apan.
• kollat i två olika böcker.
• läst namn och i namn är första bokstaven stor.
• läst om en svan
• läst om en apa också.
• läst: "Jag är en apa".
• kollat på bilden och det finns flygplan, spindel, apor, papegoja, mus, träd och buskar OCH ett moln.
• sett att jag kan läsa i den tjocka boken.
• hört att meningen rimmar,
• tittat i boken när boken är tryckt, vem som har skrivit och vilket bokens nummer är.
• sett en webbsida i boken där jag kan läsa mer om författaren.
• fått veta att jag kan läsa om ordet som jag inte förstår eller fortsätta att läsa för att se om jag hittar förklaringen där.
  

Som du frågar får du svar

Öppen eller sluten fråga? Nej, det visste eleverna inte vad det var. Vi diskuterade skillnaden mellan frågorna "Gillar du glass?" och "Vilken glass gillar du?"

Att vara medveten om hur vi ställer frågor är av största vikt, både för elever, lärare och alla ni andra också eftersom vi får det svar vi frågar efter. Den första frågan här ovanför ger oftast svaren "ja" eller "nej" medan den andra kan ge olika svar som t ex: "chokladglass", "kulglass - gärna ananas och laktritssmak", "isglass", "strutar", "vanliljmjukglass", "glass som har smält" osv. Vi diskuterade hur vi ställer frågor eftersom vi skulle göra en övning där en elev blev utfrågad av de andra i en mindre grupp (att bli utfrågad var helt frivilligt). Det var mycket intressant att höra hur eleverna ställde frågor och jag blev glatt överraskad att de ställde fler öppna än slutna frågor och att de var medvetna om hur de ställde sina frågor. Dagen efter arbetade eleverna med att berätta om en bild de gjort och där de som lyssnade skulle ställa frågor till den som berättat. Flera elever påpekade för den som berättade att "Du ställer öppna/slutna frågor." (utan att vi ens hade diskuterat de öppna/slutna frågorna).

Sedan är inte frågan om man ska ställa en sluten eller öppen fråga eftersom det beror på vad man vill ha för svar.

Läs även Anne-Marie Körlings inlägg om Frågekonsten i klassrummet eller andra inlägg skrivna av henne angående frågor.
Bild: Öpedagogen

Hur lär du dig bäst?

Hur lär du dig bäst? Alla lär sig inte bäst genom att läsa. Några lär sig genom att spela musik, andra genom att agera, lyssna, diskutera, skriva, måla, fotografera eller varför inte genom att spela datorspel. Vi är olika och det har vi rätt att vara. Vi är inte stöpta i samma form. Vi måste också ta tillvara olikheterna i skolan.

Sitter de bara vid datorn och gör mest ingenting?

Vi vuxna har ibland en benägenhet att klaga på våra barn och ungdomar. Vi tycker att de "bara" hänger framför datorn och där slösar bort en massa tid. Jag mötte i somras en snart 13-årig grabb. Han kom till Gotland för några dagars semester. Han satt ofta vid min dator eller med min HTC i handen. Äh, tycker de vuxna kanske, gjorde han inget vettigt, satt han bara där när det var sommar OCH på Gotland av alla ställen? Jo det var just det han gjorde. Han tittade på YouTube-klipp efter YouTubeklipp och läste artiklar i Wikipedia på löpande band. När han hade gjort det kom han sedan och undersökte om vi vuxna kunde något om det han hade läst. Han berättade om både det ena och det andra. Jag såg en mycket nyfiken kille framför mig och blev fascinerad av att se honom suga i sig kunskap. Han ville veta, han tog reda på och kom sedan och berättade.

Att han sedan spelade spel vid datorn, läste en hel bok av Anna Jansson, badade, spelade minigolf, åkte moped, gick på hamnen, åt glass och en gjorde en massa andra saker när han semestrade på Gotland, hör kanske inte hit.
Bild: ÖPedaogen

Dagens samtalsämne i skolan:

• dinosaurier
• fåglar
• flyttfåglar
• ringmärkning
• ornitolog
  
• kor
• ensilagebalar
• traktorer
• yrkesval
• favorit-mat, färg,
  
• mjölkrobotmaskin
• sparpengar
• headset
• vattendjup
• sommarboende
• rymlingar
• Hur att ställa frågor (öppna eller stängda)
• rätten att avstå
• regler för en speciell lek
• färgval
• trafikvett
• människans släktskap med dinosaurier
• hårdhudad skalle
• Skara sommarland
• badkruka eller inte
• Hur går det när man släpper in nya kor bland de gamla?
• busskort och busspengar
• hemspråk
• B-språk
• SMARTklubben
• strandvandring
  

Ja listan kan göras oändlig. Ibland när jag kommer hem kan jag fundera på vad jag egentligen har varit delaktig i för samtal och samtalsämnen. Vad diskuterade jag och med vem? De allra flesta samtal kommer jag ihåg men ibland kommer jag ihåg eleven och mig eller en annan lärare och jag i en speciell situation, men jag kommer inte ihåg vad vi samtalade om. Då undrar jag om jag inte var närvarande, hände det något, blev jag störd, vad fick mig att glömma just detta samtal? Om jag kunde skulle jag vilja räkna alla möten som jag gör under en arbetsdag. Hur många människor pratar jag med - ansikte mot ansikte, i grupp, i telefon, via mail, i chat, på blogg eller kanske Twitter? Är det 20, 50 eller kanske till och med 100?
Bild:Öpedagogen

Respekt

"Jag har stor respekt för din yrkeskår. Jag skulle aldrig klara av att vara lärare".

Precis så sa han till mig. Först hajade jag till, sedan insåg jag faktiskt vad han hade sagt och jag hade inte möjlighet att svara. Det är första gången jag hör någon annan uttala sig så respektfullt angående mitt yrke. Jag kände yrkesstolthet över mitt yrkesval. Det är ett oerhört stimulerande, utvecklande och ansvarsfullt jobb och jag tycker det är lika roligt varje dag att sätta nyckeln i skoldörren och se vad just denna dag har att erbjuda.
Bild: Öpedagogen

Ny blogg: De flerspråkiga barnen

Säg hej till en ny bloggare. Lämna gärna ett avtryck när du ändå klickar dig dit.

Jag undrar

Imorgon kommer de - eleverna. Jag undrar om de ligger hemma i sina sängar och inte kan somna. Har de "vänt på dygnet", vi brukar ju göra det när vi är lediga? Är de pirriga? Vill de till skolan? Vill de fortsätta att ha sommarlov? Vad har de gjort under sommaren? Vilka förväntningar har de på mig, mina kollegor och på undervisningen? Vad är de nyfikna på? Vad vill de veta mer om? Tänker de på var de ska sitta, vem de ska sitta bredvid, vilken bok vi ska läsa tillsammans, vilka matteuppgifter som ska bli roliga att lösa - ja vad tänker de på - JUST NU? Jag undrar ....

Hur medvetna är du och jag om styrdokument, lagar och förordningar?

Har läst och skummat igenom Grundskolans regelbok och där hittat mycket intressant att läsa. Jag hoppas att ni alla har boken i er ägo och bär den med er. Vi lärare som arbetar i skolan ska ha den med oss eftersom de styrdokument, lagar och paragrafer som finns är grunden för vårt dagliga arbete med våra elever. Idag har jag läst Lpo94 (igen). Jag undrar hur ofta lärare sätter sig ner och läser den (eller kursplanen eller Grundskoleförordningen)? Jag vet att jag ibland säger till mig själv eller andra: "Lpo94, den har jag läst och innehållet kan jag". Nix, det stämmer inte alls eftersom varje gång jag läser den, upptäcker jag något nytt eller så har mina gamla kunskaper ändrats och då måste jag ställa mig frågande till det jag läser på nytt eftersom det måste ställas i relation till min nya kunskap. Det är inte helt enkelt, men väldigt spännande att vara lärare.

Idag strök jag bl a under följande meningar i Lpo94:

Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Hur gör jag det? Hur gör du?

Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Får mina elever det och hur tänker jag kring det? Får dina elever vara med?

Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Har jag med det i den undervisning vi har? Vilka teorier tar upp lek och skapande arbete? Hur gör du och var hittar du argument för detta?

Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Vilken undervisning kring läs- och skriv bedriver jag? Vilka tankar och teorier genomsyras? Hur tänker du kring det här?

...skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Hur diskuteras detta på min skola, din skola, grannskolan, grannkommunens skolor?

Utforskande , nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Hur gör jag för att motivera och stimulera nyfikenheten och lusten hos mina elever? Hur gör du?

Det kanske inte är så lätt att svara på mina röda frågor och det är inte meningen att du ska göra det här och nu, men börja fundera. Även jag ställer mig frågande och undrar över mig själv och min undervisning - Det är fasligt jobbigt och rörigt att lyfta på alla tunga stenar och till slut känns det som om jag inte kan eller vet något och jag irrar runt, men det är i slutändan oerhört utvecklande. Jag tror och anser att vi behöver diskutera t ex dessa frågeställningar, med kollegorna på skolan, i grannskolan eller bland kollegorna här på nätet. Genom dessa diskussioner lyfter vi den svenska skolan och får en diskussion kring vad kunskap, nyfikenhet, lust, metoder, undervisning etc är.

Fram för lite mer frågvishet och diskussioner på våra arbetsplatser och här på nätet.
Bild: Öpedagogen

Stjäl eller säg tack?

Åh, vad skönt! Jag kom på att jag publicerat bilder ur en bok, här i bloggen, utan att fråga illustratören om lov. Jag har letat som en galning efter inlägget och har nu tagit bort bilderna - jag pustar ut och känner mig lite som en rövare - plundrar och tar.

Men jag förlåter mig själv. Inlägget skrev jag för ganska länge sedan och inser att jag då inte var medveten om vad som gällde när jag lånar andras verk eller kanske hade jag inte kunskap om det. Inser i alla fall att jag hela tiden lär mig nytt och det är det som är det roliga med livet - lära nytt och att utvecklas. Men jag vill göra rätt för mig när jag lånar av andra och i blogg- och Twitterdiskussionerna som förs för tillfället om upphovsrätt och CC, Creative Commonslicens framgår det väldigt tydligt vad som gäller. Har ni missat det tycker jag absolut att ni t ex ska gå in på den här sidan Creative Commons Sverige eller här eller varför inte här.

Hittade några meningar i boken "Pippi & Sokrates, Filosofiska vandringar i Astrid Lindgrens värld", skriven av Gaare, Sjaastad, som passar in i upphovsrätts- och CC-diskussionerna. :

- Nej, det här blir alldeles bakvänt, sa Pippi. -Jag har inget emot att andra stjäl mina historier, men den där typen Dante kunde väl åtminstone ha tackat för lånet, Lite bildning borde man kunna förvänta sig från en bildad människa.
Sokrates skulle till att säga något, men höll inne med det.
- Antingen så stjäl man, eller så lånar man och säger tack, sa Fridolf.
-Ånej, skrek Pippi. - När jag blir sjörövare ska jag vara noga med att tacka för allt jag tar, som Fröken har förklarat att en fin och väluppfostrad dam gör. (s. 37-38)

Så kom ihåg att skriva ner var du lånar bilder och texter ifrån, så att alla som läser vet vem den kommer ifrån, då behöver du i alla fall inte känna dig som en rövare, så som jag gjorde...
Bild: Öpedagogen

Just a teacher

By whatedsaid | View this Toon at ToonDoo | Create your own Toon

Gör din egen toondoon på: http://toondoon.com

Läsvärt och tänkvärt

Läs ett inspirerande inlägg från bloggvärlden.

Nytt

Välkommen till ett nytt läsår här på Öpedagogen! Ett läsår med nya elever, nya utmaningar, ny kollega, nya tankar, nya frågor & funderingar, nytt att lära in, nytt att lära ut och nya möten. Vilket spännande och utvecklande yrke jag har - tur att jag valde just det!

Nej, nu ska jag hasta iväg till ett nytt konferensrum för att träffa min nya chef.
Bild: Öpedagogen

Bloggar utomlands

Nu hittar du vägen till några intressanta bloggar utanför Sveriges gränser här på Öpedagogen.

Sökes: Verksamhetsansvarig projektledare

XX kommun/friskola söker:

En serviceinriktad och nytänkande person med goda ledaregenskaper. Du ska kunna samordna och vara inriktad på att skapa ett gott klimat i teamet. Vi önskar en engagerad och handlingskraftig person som ser fördelar med ett utvecklings- och förändringsarbete på vår gemensamma arbetsplats. Du ska vara processinriktad och vi vill att de kunder som är intresserade av oss bemöts på ett positivt och professionellt sätt. Du bör vara analytisk och kan se helheter i vår verksamhet. Som verksamhetsansvarig ansvarar du för kundens arbetsschema. Du arbetar aktivt med IT-tjänster och har några års erfarenhet av sociala medier. Du kommer att leda stora och små projekt inom vår verksamhet.

Låter detta intressant? Lämna in ditt CV till ........

Någon som är intresserad av att söka ovanstående lärarjobb? Det är intressant att se hur ordvalet skiljer sig mellan en jobbannons och en jobbannons. Om en lärartjänst lyses ut står det oftast lite kortfattat att den som söker ska vara behörig i det ämne som efterfrågas (vilket är en självklarhet) och ev. ha erfarenhet inom ett visst område - inte så mycket mer. Fram för lite intressantare jobbannonser på lärarsidan!

Ut i världen!

@briankotts på Twitter har tagit mig till intressanta bloggar som befinner sig långt ifrån en ö i Östersjön, rent geografiskt. Men med ett klick eller två är jag i en annan del av världen på några sekunder. Här följer ett urval av @briankotts länkhänvisningar under de senaste dagarna:

The making of a 21st-century teacher

Children who use technology are "better writers"

50 best-kept secrets of teaching

Why schools are spooked by social media

Google-proof questioning: A new use for Bloom´s Taxonomy

Ten best podcasts for teachers

Why do we blog?

Sociala nätverk

Vi är många som läser, skriver och inspireras av andra som delar med sig av sina funderingar och erfarenheter på nätet. För oss har det blivit en självklarhet att vara en del av de sociala nätverk som t ex Twitter, bloggar, FB, Delicious, Dela utgör. Vi inspireras av varandra och det i sin tur genererar nya idéer och tankar i en annan skola, på en annan plats, i en ny del av världen än den skola där vi själva befinner oss på dagligen. Det här är inget nytt och vi är många som har skrivit om det i blogginlägg efter blogginlägg tidigare. Men jag tänker på alla de som inte är en del av detta nätverk. Många vet inte om att de sociala nätverken finns och andra väljer kanske bort dem av olika anledningar. Jag skulle vilja att även de fanns med...

.. vi Alfapetade vidare

Jag och mina barn testade att spela Alfapet där vi skulle hitta på helt nya ord. Vi var tvungna att förklara vad det lagda ordet betydde, annars skulle vi inte få några poäng. Det blev roligt, fantasifullt och väldigt språkligt.

Att hitta på själva ordet var inte speciellt svårt. Däremot var det lite klurigare att komma på själva betydelsen. När vi hade spelat klart diskuterade vi hur vi hade kommit fram till några av våra förklaringar och vi var väldigt överens om att många av våra påhittade ord på något sätt påminde om ett ord som finns på riktigt, därav förklaringen. T ex så här:

• brädlya - plats där du förvarar brädor
• gozä - spännande berättelse (påminner om "essä")
• raik - hur stockoholmare uttalar ordet rauk
  
• goftravejas - mexikansk hatt (låter väldigt latinamerikansk om man säger ordet)
• silg - en lila fisk med gröna fenor (silg påminner om ordet "sill")
• vepå - en gardin (påminner om ordet "vepa")

Det var också oerhört lätt att lägga långa ord, vilket ibland kan vara svårt när man spelar med ordinarie regler. Ett roligt och snabbt spel blev det eftersom det inte blev några väntetider.

Har ni några funderingar på någon betydelse av orden här ovan är det bara att fundera och fråga i kommentarsfältet så ska ni få en förklaring :)

Att upptäcka bokstäver och ord - att vara nyfiken och genuint intresserad.

Jag har en liten kille som jag känner, han är 3½ år och så nyfiken och intresserad av allt som har med bokstäver och ord att göra. Hans mamma håller mig hela tiden uppdaterad på hur och vad han gör och funderar kring så det dimper ständigt ner en massa roliga och intressanta bilder, filmer och texter i min mobil eller i min mailbox. Det är så fantastiskt roligt att följa. Just nu utforskar han vilken bokstav olika namn börjar på. När jag träffade honom för några veckor sedan skrev han bokstäver för fullt på ett skrynkligt papper och talade om vilka namn som började på vilken bokstav:

• L är mormors bokstav.
• S är morfars bokstav.
• M är min pappas bokstav och så din Marie.
  

Jag skulle vilja att den här lilla killen hade en mobiltelefon, då skulle jag överösa honom med bokstäver och ord flera gånger om dagen. Jag fascineras av nyfikenheten och intresset hos honom och samtidigt förfäras jag över att just detta verkar försvinna ju äldre barnen blir. Vad är det som händer på vägen?
Bild: Öpedagogen

Utbildningsradion och vi

Har precis via mail fått bekräftat att mina elever under nästa läsår kommer att samarbeta med UR. Tjolahopp, hurra och vad intressant det ska bli, säger jag.
Bild: Öpedagogen

Alfapeta lite som du själv tycker

En regnig dag som denna åkte Alfapetet fram. Alfapet spelade jag redan som barn tillsammans med mina föräldrar och sedan dess är jag en inbiten korsordslösare.Om det har med Alfapetandet att göra vet ingen men att klura med bokstäver och ord är kreativt, fantasifullt och framförallt roligt. Vi var fyra runt spelplanen, vi klurade, skrattade, fnissade och var inte riktigt överens om reglerna. En förfrågan om regler skickades ut på Facebook och vips så hade vi reglerna för Alfapet inom loppet av några minuter. Jag var den som till slut fick ge mig, jag hade fel angående vad som gällde vid slutet av spelandet.

När jag sedan funderade på reglerna kom jag att tänka på hur vi kan använda Alfapet i skolan (och självklart hemma):

• Lägg precis så som reglerna säger.
• Lägg ord som är låter och ibland stavas lika på engelska eller svenska; bus - buss, cat - katt.
• Lägg ord som har med matematik att göra; sjutton, bråk, vinkel
• Lägg ord som är djur: katt, hund, ko, häst, spindel, tax
• Lägg ord som har med historia att göra: kung, krig, pest, digerdöd
• Lägg ord som har med din skola att göra: ......
• Lägg ord som har med sommar/vinter/höst/vår att göra: bada, snögubbe, löv, vitsippa
• Lägg bokfigursord: Emil, Pippi, Harry, Potter, dunderhonung, kappsäck, uggla
• Lägg önskeord:
• Lägg läskiga ord: spöke, blod, mord, spindel
• Lägg blommor: ros, sippa, tussilago
  
• Lägg frukostord: ägg, smörgås, fika, te, gurka, fil, flingor
• Lägg fantasiord, ord som inte finns och som vill bli uppfunna. Berätta sedan vad de betyder: tebil, snukt, grauf, jikolin, retobut,

Och ändra gärna reglerna: Ta tio bokstäver istället för sju och blanda svenska och engelska ord. Huvudsaken är ju att ni som spelar är överens innan ni sätter igång.

Det finns mycket som vi kan koppla till våra kursplaner när vi spelar Alfapet:

• vi fantiserar med hjälp av språket,
  
• vi använder oss av matematik när vi räknar och håller koll på poängen,
  
• vi samarbetar,
  
• vi diskuterar,
  
• vi lyssnar,
  
• vi lär av varandra,
  
• vi slår i Svenska Akademins Ordlista
  
• och mycket, mycket mer.
  

Vi som lärare kan sen sätta oss ner och lyssna till elevernas kunskaper under spelets gång eller varför inte vara med och Alfapeta och lyssna på plats.
Bild: Öpedagogen

Bla, bla, bla, bla

Jag har funderat mycket på det här med att tala i skolan. Gör vi det tillräckligt mycket tillsammans med våra elever eller är vi lärare en aning för "skriftliga"? Hur bedömer och tolkar vi det muntliga som finns där för en sekund eller två? Det är lättare att bedöma det skriftliga, det finns där på pränt och är lätt att gå tillbaka till. Jag är mer den skriftliga läraren än den muntliga men börjar så sakteliga förstå innebörden av att vara muntlig tillsammans med eleverna. Självklart diskuterar jag och eleverna tillsammans men jag har inte förrän nu insett och gjort det tydligt för mig själv att det muntliga är av största vikt i arbetet med eleverna. Genom det muntliga får alla elever tillgång till det vi arbetar med i skolan och läraren får en inblick i hur eleverna tänker och funderar. Jag säger inte att vi inte ska skriva i skolan, för det ska vi definitivt göra, det är vårt uppdrag. Och jag säger inte att det är läraren som ska stå och berätta och diskutera hela tiden, jag tänker bara att vi tillsammans ska prata med och lyssna på varandra mycket, mycket mer än vad vi gör. Vad säger ett knäpptyst klassrum där enbart pennor krafsar eller tangenterna rasslar?

Jag funderar också på de människor som för vidare sin kunskap genom berättelser, där inte papper och penna är något som finns eller används. Jag har även blivit intresserad av Sokrates och frågandets konst. Jag är på väg någonstans men vet inte riktigt vart. Det är spännande att vara lärare! Ständig utveckling och ständigt nya saker att fundera på och ta ställning till.

Jag tittar i synonymordlistan på ordet diskutera och finner: dryfta, samtala, överlägga, avhandla, argumentera, debattera, resonera, konferera, prata, ventilera, lufta, vädra och utbyta meningar. Det är just detta vi ska göra i skolan, i en salig blandning.

Jag tittar i kursplanen i svenska för att se vad den säger om att vara muntlig:

• ... ge eleverna möjligheter till att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna ...
• Svenskämnet har som syfte att främja elevernas förmåga att tala....
• Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra.
• Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet.
• utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och med andra,
• utvecklar en språklig säkerhet i tal ... och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang, samt genom ... talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan,
  
• utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker, samt stimuleras till att reflektera och värdera,
• förvärvar insikt i hur lärande går till och reflekterar över sin egen utveckling och lär sig att både på egen hand och tillsammans med andra använda erfarenheter, tänkande och språkliga färdigheter för att bilda och befästa kunskaper.
• Redan det lilla barnet argumenterar och diskuterar och tonåringen har inte upphört att berätta och fantisera, men de gör det på olika sätt. Redan det lilla barnet kan delta i samtal...
• Men inom svenskämnet ryms huvudansvaret för eleverna språkliga utveckling, vilket innebär ökad säkerhet att använda språket uttrycksfullt och tydligt i tal...
• Arbetet med språket och litteraturen skapar möjligheter att tillgodose elevernas behov att uttrycka vad de känner och tänker.
• Språket utvecklas i ett socialt samspel med andra.
• När eleverna använder sitt språk - talar, lyssnar...i meningsfulla sammanhang, kan de utveckla goda språkfärdigheter.
  
• Genom att använda språket lär sig eleverna behärska situationer som ställer olika språkliga krav på inlevelse, utförlighet och formell korrekthet.
  

SPRÅKET UTVECKLAS I ETT SOCIALT SAMSPEL MED ANDRA
(kursplanen i svenska)

Det är med andra ord väldigt tydligt vad en stor av skoldagen ska användas till.
Bild: Öpedagogen

Twitterföljare

Jag blir nyfiken på några av dem som följer mig på Twitter. Framförallt de som bor i Oakland, Orlando-Florida, New Jersey, Schweiz och Kennet Square PA.

• Kan de svenska?
  
• Kan de läsa mina tweets?
• Översätter de mina tweets?
• Hur kommer det sig att de följer någon som inte skriver på deras eget språk?
• Följer de mig bara för att?

Jag undrar...

Fat questions och andra frågor

Jag följer Anne-Marie Körlings blogg och jag kallar hennes blogg för en pedagogisk tankstation. Denna pedagogiska tankstation är öppen 24 timmar om dygnet och det arbetar en väldigt glad och inspirerande medmänniska där och hon har alltid barnet i fokus, ALLTID! Det är bara att svänga förbi och tanka på lite pedagogiska tankar, funderingar och undringar eller varför inte kommentera eller ställa en fråga i kommentarsfältet. Har du inte haft vägarna förbi än - ta dig tid att navigera dit, det är värt varenda ord.

På Anne-Maries blogg kunde alla som var där önska sig ett blogginlägg igår. För mig var det självklart vad jag ville önska. Jag har under de senaste två åren intresserat mig väldigt mycket för hur jag ställer frågor i mitt eget klassrum, i korridoren, i matsalen, ja var jag än träffar på mina elever och andras. Hjälper mina frågor elevernas lärande och utvecklinge eller gör de det inte? Jag har i alla fall blivit mer medveten om "hur att fråga" än vad jag har varit tidigare. Mina funderingar har sedan gått vidare till: Hur bemöter jag elevers frågor? Vilka frågor ställer eleverna? Lyssnar jag in vad eleverna verkligen frågar efter? Hur reagerar elever på öppna/slutna frågor? etc. Därför blev jag väldigt glad när Anne-Marie tog sig tid till att skriva ett mycket intressant blogginlägg: Frågekonsten i klassrummet om just FRÅGOR.

Tidigare i veckan var jag inne och läste på Anders Erenius blogg. Där skriver han också om frågandet i ett mycket intressant inlägg om "Vikten av att skolan ställer frågor och inte bara ger svar". Detta blogginlägg har i sin tur gjort mig väldigt intresserad av Sokrates.

Medge att vi lärare är väldigt duktiga på att ge svar till alla, eller i alla fall många av de frågor som eleverna ställer. Men det kanske inte riktigt är det vi ska göra, vi kanske ska avvakta en aning, ställa nya frågor eller låta frågan helt bero. Det i sin tur bidrar till den nyfikenhet hos eleverna som vi vill att de ska bevara i skolan.

Du kan också läsa mer om hur Anne-Marie ser på frågor från hennes gamla blogg: Anne-Marie Körlings blogg
Bild: Öpedagogen

Minnen genom en glasruta

Jag har varit på besök på den plats där jag växte upp. Jag ville gå till min gamla skola för att se hur den såg ut idag. Skolan såg väldigt liten ut. Som 6-åring var skolbyggnaden gigantisk och jag var bara en liten plutt, idag hade den krympt till en liten gul och sliten tegelbyggnad, en aning trist. Skolgården var mest asfalt, asfalt och åter asfalt. Jag minns att jag kände mig liten på denna asfaltsbelagda yta då jag var 6 år. Med näsan tryckt mot dörrens glasruta tittade jag in i den korridor där jag hade gått in varje vardag under ett års tid. Det var samma korridor nu som då, med lite nya färger och färre krokar att hänga upp sina kläder och väskor på. När jag som 6-åring gick där var korridoren säkert 20 m lång, idag hade den krympt och uppmätte inte mer än 3 m.

När jag stod där med näsan tryckt mot glasrutan mindes jag hur min skolväska såg ut (om jag hade den i förskoleklassen eller i ettan, är jag osäker på men jag kommer ihåg den). Ni vet en sån där "portfölj" som man hade som ryggsäck. Röd med skotskrutigt lock, med en knapp som var som en röd reflex. Jag kom ihåg träskor och knästrumpor, väldigt korta kjolar och blonda hårtofsar, ibland med rosetter i. Jag kommer ihåg flera av barnen som gick i samma grupp, deras ansikten blev synliga och ett och annat namn dök upp. Jag minns några fröknar och deras trygga knän där jag ibland kunde sitta. Jag minns trolldeg och fingerfärg. Jag minns böcker där jag skulle dra streck mellan bilder som hörde ihop. Jag minns lekrummen, dockvrån, snickarrum och mellanmål med nyponsoppa och skorpa. Nu när jag skriver minns jag till och med förskoleklassfotografiet - det i svartvitt, där alla fröknar och barn står uppradade i lekrummet, med fönstren som bakgrund. Jag minns också rektorn på skolan, han som då var domare i "Vi i femman".

Jag ville så gärna komma in genom dörren med glasrutan. Men inte en kotte syntes till, asfalten dallrade av sommarvärmen och dörren var låst. Jag fick vända om utan att få möjligheten att åter sätta min fot i min 20 m långa korridor.

När jag tänker på detta inser jag att vi som arbetar i skolan är betydelsefulla och är en del av barnens uppväxt och deras start i livet. Vi måste vara nyfikna och intresserade av barnen så att de kan minnas sin skoltid som en viktig och lustfylld del av deras uppväxt.
Bild: Öpedagogen