05 maj 2010

Cell


... och så var det det där med språket och matematiken -igen!
Idag hade jag förmånen att sitta med en elev och diskutera matematikuppgifter tagna från en matematikbok. Det var alltså inte tal om att skriva upp uppgifter i ett räknehäfte, sida upp och sida ner utan jag och eleven turades om att läsa uppgifterna och så resonerade vi oss fram till hur vi skulle göra. Visst hade vi papper och penna till hands - vi ritade, skrev, skissade och prövade oss fram. Vi löste olika sorters problemlösningar och kom till denna uppgift. När eleven hade läst uppgiften högt såg eleven väldigt frågande ut:
- Cell?
- Vet du vad en cell är? frågade jag.
- Ja................................... det är väl ett rum, svarade eleven.
- Passar det in i texten, att ett rum förökar sig genom delning? frågade jag.
- Nä! blev svaret.
När vi till slut kom fram till vad cell betyder satte vi igång att lösa problemet. Eleven ritade och räknade. Det blev ett mycket streck och punkter, räknande, kontrollerande och lite rörigt, men till slut kom vi fram till vad svaret skulle bli. Sedan försökte vi hitta ett mönster i delningarna vilket till slut resulterade i en tabell.
Sedan tog vi tag i ett nytt problem, ni vet det där när man ska räkna ut hur många handskakningar det blir om man är 4, 5, 7, 8, 9 personer. Vi diskuterade, skrev, ritade, räknade, kontrollerade, tvekade och vips så hade 40 minuter gått.

Inga kommentarer: