04 januari 2010

Kroppsspråk och ansiktsuttryck

TITTA PÅ BILDEN!!!!!
Jag blir alldeles förskräckt!!!
Titta på mitt kroppsspråk!
Titta på mitt ansiktsuttryck!
Jag ryser till!

Jag förflyttar mig från bilden och ser mig stå så där i klassrummet.

Är det så jag står när jag lyssnar på mina elever?
Är det ett sådant kroppsspråk jag sänder ut till mina elever?
Är det ett sådant ansiktsuttryck jag visar?
Hur uppfattar mina elever mig, mitt kroppsspråk, mitt ansiktsuttryck?

För att återgå till bilden är detta min systerdotter. Det är julafton, för bara någon vecka sedan. Vi är mitt i en väldigt intressant diskussion där hon berättar om sitt stora intresse, scrapbooking. Jag lyssnar intressant, ställer frågor och är verkligen intresserad av allt hon har att berätta. Jag undrar om hon skulle vilja göra något och skicka till mig och det ville hon väldigt gärna. Det var i scrapbookskortet, som jag fick med posten idag, som detta förskräckliga kort satt. Men trots mitt genuina intresse verbalt säger mitt kroppsspråk något helt annat.
Vad sänder jag ut till henne? Hur uppfattar hon mig?

Jag tycker att jag på bilden är förskräcklig och sätter genast igång att fundera på hur jag ska göra för att inte det ska se ut så här i klassrummet. Jag inser att vi alla skulle behöva se oss, utifrån, när vi är i interaktion med våra elever. Både digitala kort och filmer skulle hjälpa oss (ja mig i alla fall) att bli bättre på det.
Bild: Min syster

7 kommentarer:

femfemman sa...

Men Marie, jag kan bara se att du ser koncentrerad och lyssnande ut....Du visar intresse!

Öpedagogen sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Öpedagogen sa...

Tack gulliga du! Men jag ser något helt annat - jag liksom hänger över stackars systerdottern. Jag gillar inte det jag ser.

Killfröken sa...

Jag förstår hur du tänker. (Jag kan känna samma fasa när jag kommer på mig själv med att ta mina elever för givna.) Samtidigt finns en pedagogisk symbolik i bilden. Kolla noga. Blanda in din systerdotters spegelbild i ert samspel.

Plötsligt ser det ut som ett trepartssamtal mellan dig, din systerdotter och hennes reflekterade jag. Kanske urtypen av det pedagogiska samtalet?

Öpedagogen sa...

Oj! Jag har bara stirrat på mig själv. Jag föredrar att se det som du ser det.

Cecilia Bengtsson sa...

Jag tycker också att du lyssnar och har stort intresse av vad din systerdotter säger. Men intressanta reflexioner kring kroppspråk mm.

Öpedagogen sa...

Ja jag lyssnar verkligen. Men jag tänker vidare på vad forskning säger- eleverna ser mer på kroppsspråk än det som sägs med munnen. Hmm - ska nog se om jag kan hitta något om det också när jag åker till biblioteket.