Jag tittade bara in ...

Jag råkade bara titta in här så här i juletider.
Men jag har absolut ingenting att skriva om.
JAG ÄR LEDIG OCH DÅ TÄNKER JAG INTE JOBB!
Det verkar som om jag har en på- och avknapp, när det gäller jobb.
Konstigt, men skönt.
Jag som annars alltid är påkopplad.
Avknappen är aktiverad.
Nu återgår jag till ledigheten igen.

=)

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR

En riktigt

God Jul

och

ett spännande

Gott Nytt År

önskar jag

dig

som är här och läser.

Nu tar Öpedagogen julledigt och återkommer 2010 med nya reflektioner kring skolan, eleven och allt som finns däremellan.

Bild: Öpedagogen

Krönika

Hihi - jag har skrivit en krönika.

Bild: Öpedagogen

Blokus

Vid besöket på matematikverkstaden i Stockholm tidigare i höst fick vi möjlighet att spela strategispelet Blokus. Fantastiskt roligt, kreativt och klurigt . Nu har vi köpt in Blokus till skolan och idag spelade jag tillsammans med några elever. Jag gav bara information om de grundläggande reglerna innan vi satte igång att spela. Jag ville att eleverna själva skulle komma fram till vilka strategier som är bra att använda sig av eller vad de böra tänka på under spelets gång. Efter att ha spelat spelet 2 ggr kom den första eleven på att det var inte speciellt smart att ha kvar de största bitarna till slutet eftersom man då fick fler minuspoäng än om man hade de mindre.

Har man inte tillgång till ett vanligt spel går det alldeles utmärkt att gå in på http://www.blokus.com för att där spela online. Jag har nu suttit ett tag vid datorn och spelat och jag har faktiskt vunnit mot datorn. Det sporrar ju till att spela fler gånger. Och ja.... jag talade självklart om för eleverna att de kunde spela Blokus på nätet. Vem har sagt att elever bara sitter och hänger vid datorer och inte gör något nyttigt? Inte jag i alla fall.

Eleven ifrågasätter

- Varför tillåter ni lärare att .......? frågade eleven.
- Ja, det var en bra fråga. Det har du ju helt rätt i, svarade jag.
- Det måste jag diskutera med de andra lärarna och se vad de tycker, fortsatte jag.

Och så diskuterade alla lärarna det ifrågasatta och nu tillåter vi inte längre att...........

Jag pimmade en elev idag

Eleven på den nya skolan som jag jobbar på frågade nyfiket:

- Du som kan så mycket om datorer och powerpoint, kan du hjälpa mig?
- Javisst kan jag hjälpa dig! Vad vill du ha hjälp med?, frågade jag.
- Jag vill veta hur man får så där fint mellan varje bild i powerpoint.
- Kom ska jag visa dig.

Och så visade jag bildövergångar, tidsinställningar och så berättade jag om hur man lade in en berättarröst och vips..... hade eleven spelat in sin röst, om och om igen tills resultatet kändes presentabelt. Och precis som varje gång, jag har skrivit om det förut, så kom det där fantastiska leeendet när eleven hörde sin röst.

- Var har du lärt dig allt det där du kan? frågade eleven.
- Här, sa jag och visade PIM:s sida.
Nu kan man väl säga att eleven är pimmad...

Och under dagen har det skrattats och fnissats för fullt i lektionssalen. Det har visats powerpointpresentationer som elever i år 3 har gjort, med digitala bilder, röster, bakgrundsfärger och övergångar. Kompisarna som inte har fått göra var mäkta imponerade och det applåderades för fullt efter varje presentation. Sedan har eleverna i 4-6:an fått spela matematikjeopardy som jag har gjort i powerpoint. Där skrattades det för fullt och frustrationen över att komma ihåg att ställa en fråga när de svarade, var det ständiga samtalsämnet.

TÄNK VAD DET ÄR ROLIGT ATT VARA LÄRARE!!!

SÅ INPIRERANDE OCH SÅ DIGITALT

HOPPAS ATT DET ÄR LIKA ROLIGT ATT VARA ELEV.

Litteratur om att ställa frågor

Jag behöver tips om bra litteratur som tar upp hur att ställa frågor, för att bidra till elevens lärande. Öppna frågor, lärande frågor, nyfikna frågor, frågor, frågor och frågor.
Mottages tacksamt =)

Fönstermatematik

JAG TÄNKER FÖNSTERMATEMATIK.

VILKA LIKHETER?

VILKA SKILLNADER?

HUR MÅNGA PROCENT?

HUR STOR DEL?

HUR STORT ANTAL?

HUR MÅNGA?

HUR MÅNGA BOR INNANFÖR?

HUR MÅNGA HAR FLYTTAT UT?

VAD KOSTAR LÄGENHETEN INNANFÖR?

VAD KOSTAR VARJE KVADRATMETER?

NÄR ÄR FÖNSTRENA BYGGDA?

HUR LÄNGE SEDAN ÄR DET?

VILKA GEOMETRISKA FIGURER FINNS?

TA MED ELEVERNA UT PÅ EN FÖNSTERMATEMATIKPROMENAD.

VAD TÄNKER DU?

Bilder: Öpedagogen

En gammal skylt på ett övergivet militärområde.

Vad har skylten förmedlat för budskap när militärerna marscherade förbi?

Kanske något att fantisera om tillsammans med eleverna.

Uppdraget är att vi ska fantisera med hjälp av språket.

Dagens rätt

Vad skulle dagens rätt kunna vara?

Måste rätt vara rätt för att det ska kunna kallas rätt?

Kan ett fel vara rätt?

Japp, det anser jag i alla fall.

Rätt ska vara rätt!

Jag gillar att vara lärare men ....

Jag gillar att vara lärare, inget snack om saken, men ...
nu vill jag ha julloooooooov!

Skriftlig kommunikation - inte så lätt som det låter

Vid tre olika tillfällen inom loppet av någon vecka har det visat sig att jag har varit väldigt otydlig i min skriftliga kommunikaiton på nätet, vilket har resulterat i ett mycket irriterat svar, ett lite frågande och ett som till slut resulterade i en gnutta fnitter. Jag blir påmind om att det inte alls är så lätt att skriva för att få fram det som man verkligen vill säga, även om man tycker man är mer än noggrann.

Hittade nedanstående bok hemma i bokhyllan. Behöver nog putsa glasögonen så att jag klarar mig från fler pinsamheter i min framtida skriftliga kommunikation.

Nelly Rapp räddar en vilsen läsare, del 4 "Läskriget" som försvann

Idag träffade jag den "vilsne läsarens" mamma på stan. Förresten är eleven ingen vilsen läsare längre - han (japp, det är en han) är BOKSLUKARE!!!!

Med ett stort leende berättade mamman om sonen, som de på hemmafronten har haft "läskrig" med eftersom sonen absolut inte ville läsa. Nu läser han bok efter bok om Nelly Rapp, han hinner knappt börja med en bok förrän den är färdigläst. Han har läsförståelse och återberättar gladeligen om vad han har läst. Sonen till och med ber om att få läsa klart, istället för att gå och lägga sig eller göra något annat. Mamman kunde knappt förstå, men var så oerhört glad, tacksam och jättenöjd. Hon berättade att hon hade tvivlat på om sonen någonsin skulle kunna lära sig att läsa. Som jag tidigare har skrivit om, så pratade jag med henne på telefon och det verkade vara en sak som jag hade sagt som hade haft en enorm betydelse för henne. Jag hade sagt: DIN SON KAN LÄSA. Nu ser hon på sin son som en läsare och "läskriget" har nu planat ut till en fantastisk lässtund tillsammans hemma i soffan. Hon berättade att ibland glömde sonen bort bokstäver eller ord, men hon ville inte lägga sig i. Bra sa jag, låt han få vara den lustläsare han är nu. Sonen instruerar sin mamma hemma om att hon skulle läsa något kapitel i den nya boken som han skulle läsa så att han kom in i den.

Samtalet med mamman kommer jag alltid att bära med mig, jag kommer aldrig att glömma den lycka som strålade kring mamman och jag tar med mig mammans tankar om läsning, utifrån ett föräldraperspektiv. För jag kommer troligtvis att möta fler "vilsna läsare" i mitt framtida lärarliv.

Vi lärare har ett enormt stort ansvar, och faktiskt ett uppdrag, för hur vi agerar tillsammans med våra elever när det gäller deras läsning och lust till att läsa.

• Vad säger vi?
• Vad förmedlar vi?
• Lär vi ut lässtrategier?
• Diskuterar vi läsning med eleverna?
• Ser vi till att de får rätt böcker som är anpassade till elevens läsnivå?
• Visar vi på vad de kan eller lyfter vi fram det de inte kan?
• Har vi tid att lyssna på varje enskild elev?
• Och om vi har tid, tar vi oss då tid till att lyssna på varje enskild elev? (en prioriteringsfråga)

e eller ä -

En elev kom på en ny bokstav idag:

ë

- Den kan man använda om man är osäker på om ordet stavas med e eller ä, förklarade eleven.

- JÄTTESMART, tycker jag.

Snabba skor

- Maaaariiiiie!!!
- Ja.
- Titta jag har fått nya skor, säger 7-åringen.
- Oj, vilka fina skor du har fått, svarar jag.
- Mmmmm och de är jättesnabba. Titta!
Och så springer 7-åringen iväg, jättesnabbt.
- Såg du vilka snabba skor jag har fått? frågar 7-åringen när springet är klart.
- Ja, det såg jag, svarade jag.
- Nu är jag alldeles yr i huvudet för jag har så snabba skor, säger 7-åringen.

Så kan en helt vanlig dag på jobbet börja.

Tre år = egen dator

Tre år och egen dator =)

Framtidsarbete

Jag går i Framtidstankar. Vi kommer under vårterminen starta igång ett framtidstema. Idag brainstormade vi för fullt och eleverna var fulla av intresanta och kreativa idéer. En av idéerna var att fokusera på den teknik som skulle kunna tänkas finnas i framtiden. Jag sa att jag skulle se om det kunde finnas något program eller liknande på nätet för att skapa maskiner, mackapärer eller bara roliga saker.

Hmm, hur gör jag då för att hitta det? Jo, då använder jag mig självklart av Twitter. Skriv in en fråga och det tog inte många minuter innan jag fick napp. Från @Elderstig fick jag reda på ett program som heter Phun och från @Vinstgard fick jag länken som ledde mig till filmen här nedanför. Det är Decembertjej som gjort den (hon har gjort många bra filmer om både det ena och det andra) och hon gör det bra!

Jag säger det igen - Twitter är en fantastisk hjälp att förmedla intressanta länkar och tankar som rör skolvärlden. Har du inte redan ett Twitterkonto, skaffa ett. Du behöver inte vara mer aktiv än vad du känner och orkar med, men vi är många som arbetar i skolans världs som finns där och vi välkomnar just dig =).

Kunskap kräver lek

Jag läser Forskning i fokus, nr,17 Kunskap kräver lek, skriven av Therese Welén, filosofie magister i pedagogik och utbildningsledare för lärarprogrammet vid Mälardalens Högskola. I denna kunskapsöversikt presenteras bl a följande frågeställningar: Har leken förändrats över tid? Hur kan lekpedagogik utnyttjas positivt i skolan? Hur ser vuxna och speciellt lärare på lekens betydelse för barns utveckling?

Efter att ha läst denna översikt undrar jag: Vad är lek, hur definierar jag den? Hur mycket använder jag leken i min undervisning och på vilket sätt? Varför försvinner leken när eleverna blir äldre? ÄR det okej att leka, utifrån t ex en 13 årings perspektiv? Varför finns det så lite forskning kring leken i åldrarna 8 - 12 år -är inte leken intressant i dessa åldrar? Kunskap kräver lek - kräver lek kunskap?

Platon ansåg att leken måste vara grunden i all utbildning och Aristoteles menade att barn borde uppmuntras att leka sådant som de skulle komma att göra på allvar som vuxen. Genom kontakt med andra lär man känna sig själv och därigenom utveckla sin personlighet. Äldre män med en mycket modern syn, ca 1600 år före sin tid.

En intressant läsning som du hittar här. Nästa kunskapsöversikt jag tänker läsa är Karin Wallby, Synnöve Carlsson och Peter Nyströms Elevgrupperingar - en kunskapsöversikt med fokus på matematikundervisning.

Barnprogram, då och nu

Vad tittar våra barn på för TV-program år 2009 undrar jag när jag letar mig runt på YouTube. Jag tittade bl a på det här:







Vad tittade du på?

matematikundervisning.se

Nya inlägg hos oss på matematikundervisning.se.
Välkommen!

Intressanta fredagslänkar från Twitter

Det är det här Twitter handlar om. Att delge varandra. Ett enkelt sätt att få tag på det senaste inom skolans värld (och lite annat också för den delen). Länkar serveras ideligen och det är bara att snappa åt sig den länk som man tycker är intressant för dagen. Här nedanför hittade jag 5 stycken, som publicerats på Twitter under det senaste dygnet. Håll till godo!

Barn som bloggar, skriver sms och använder sociala nätverk, skriver bättre.

Hur PIM förändrade undervisningen.

LearnIT och skolans kritdamm

Spetsa din undervisning med datorspel.

Dagens matematikundervisning saknar relevant mening för både eleven och framtiden.

Twitterkonversation - en överblick.

Så här ser mitt twittrande ut. Här kan du skriva in ditt Twitternamn och sedan få en överblick över dina Twitterkonversationer.

OBS, jag vill inte läsa

En elev (inte Nelly Rappeleven; en annan) har under en längre tid inte alls tyckt om att läsa. Tråkigt, jobbigt och allmänt trist. Nu har eleven, med hjälp av sin lärare, hittat bra böcker på en lämplig nivå. Idag var det inte alls tråkigt, jobbigt och allmänt trist, idag var det:

- Hur länge till ska jag läsa? frågade eleven.

- Hur långt tror du att du orkar läsa? svarade jag.

- Ehh, (eleven bläddrade fram i boken). Hit vill jag läsa.

- Visst, läs dit så slutar du sen, sa jag.

Eleven läste på och när eleven kom till sin sida där eleven skulle sluta, sa eleven:

- Äh, jag vill läsa ut boken.

- Visst, sa jag.

Och så läste eleven ut hela boken högt för mig och när eleven läst klart sa eleven:

- Det känns så lätt att läsa.

- Hur kommer det sig då? frågade jag.

- Inte vet jag, svarade eleven.

- Men om du skulle gissa då, sa jag.

- Ehh, jag har hittat böcker som är lagom långa, jag vet att jag orkar läsa ut dem, det är lagom svåra ord och lagom svår text, sa eleven.

- Ja, så är det, svarade jag.

Så slog eleven ihop boken, gick till biblioteket för att lämna tillbaka den färdiglästa boken och lånade en ny.

När jag senare kom in i elevens klassrum, satt elveverna och väntade på att läraren skulle tala om vad de skulle göra. Och vad gjorde eleven då? Jo, läste i den nya boken =)

Det är fantastiskt att vara lärare och se alla dessa elever som, trots att det är kämpigt ibland, tar sig över dessa "hinder och trösklar" och sedan får uppleva det fantastiska att känna sig som en läsare.

Bild: Öpedagogen

Komplicerad skrift

Att uttrycka sig i skrift kan ibland visa sig bli väldigt komplicerat.

Idag blev det komplicerat.
Bild: Öpedagogen

Nelly Rapp, del 3

Nelly Rapp är så finurlig och påhittig!
Skulle Nelly och spöket få den giriga affärsinnehavaren att sluta lura sina kunder?
När det var dags att gå för att äta lunch, ville eleven läsa klart kapitlet =)
Och där satt eleven i soffan och läste högt för mig, medan de andra eleverna åt soppa.
Jag satt bredvid och lyssnade - vilket läsintresse denna elev har.
När kapitlet var färdigläst åt även vi soppa.

Nelly Rapp räddar en vilsen läsare, del 2

Nelly Rapp arbetar vidare med en av mina elever. Nu är eleven inne på bok nummer två - Spökaffären. En stolt läsare som nu är inne på sin andra bok på mindre än en vecka. Men det är inte helt lätt att komma in i en ny bok. Stolt visad eleven upp att nu skulle bok nummer två läsas. Jag jublade, log, skuttade och klappade händerna (nja, kanske inte riktigt så överdrivet, men jag visade att det här var värt att glädjas över). Eleven satte sig ner, slog upp boken och satte igång. Efter en liten stund kom eleven och sa:
- Jag kommer inte riktigt igång med den.
- Vill du att jag ska läsa första kapitlet, så som vi gjorde förra gången? frågade jag.
- Ja det vill jag, svarade eleven.
Så vi slog oss ned utanför klassrummet, på golvet. Där tittade vi åter på bilderna, läste vad kapitlen hette, tittade på bilder, funderade kring bilder och så läste jag första kapitlet. När det var klart frågade jag eleven om eleven ville pröva själv.
- Ja, nu kan jag försöka, svarade eleven.
Och sedan dess klarar sig eleven alldeles utmärkt själv. När lektionen var slut var jag så nyfiken på det där spöket som vi hade sett i en bild.
- Har du fått reda på vem spöket är? frågade jag.
- Ja det är han som sålde affären, han är inte riktigt nöjd.
- Jaha, var det så det var, svarade jag.

Och jag väntar med spänning på det fortsatta arbetet mellan Nelly Rapp och eleven.

Utmanande sträva del 2

Följande sträva: Jeopardy med 100 - ruta var det som jag utmanade eleverna med igår. Och oj vad de strävade på. Det blev mycket matteprat mellan elever - elever, lärare - elever OCH lärare- lärare. Nu tänker jag vidare hur vi ska använda oss av elevernas arbeten - det finns många och viktiga diskussioner om matematiska regler, strategier och nya upptäckter. Det som eleverna generellt tyckte var svårast var att komma på tillräckligt svåra tal, som var på deras egen nivå. Det här tror jag är en mycket viktigt insikt hos eleverna och att de får möjlighet att faktiskt tänka efter - vad är lätt, lagom eller svårt för just mig.

Har du inte prövat denna sträva tycker jag absolut att du och dina elever ska göra det.

Utmanande sträva

Jag utmanade eleverna i dag.
De strävade på med en sträva.
Imorgon strävar vi vidare.
Då ska jag undersöka hur utmanande strävan var.