Det rycker till ...

Jag har sett det, gång, på gång, på gång,
och det är lika underbart varje gång.

Sätt ett par hörlurar med mic på en elev.
Låt eleven spela in en berättarröst till sin presentation/film.
Titta intensivt på eleven när det inspelade ska spelas upp.
I ansiktet syns spänning, väntan, lite pirr ....
och helt plötsligt när eleven hör sin röst.
Det slår aldrig fel.
Det rycker till i mungiporna och ett underbart
LEENDE dyker alltid upp.
Det är fantastiskt och underbart att se.
Eleverna skulle få le lite mer åt sina arbeten de gör i skolan.

Meningsfull matematik - Maria Asplund

Jag gillar åhörarkopior. Lätt att hänga med och lätt att fylla på med egna tankar, funderingar och frågor. Jag kan inte lyssna på en föreläsning om jag inte får anteckna. Kommer inte ihåg ett dugg om inte pennan får skriva på pappret och hänger inte heller med om inte pennan sitter i ett fast grepp i handen. Numera har jag utvecklat mitt antecknande. Jag fotograferar det jag vill anteckna, går fort, är smidigt och bilden kanske säger mer än tusen ord. Ibland tar jag också med mig datorn för att anteckna.

Åhörarkopiorna på bilden är från Maria Asplunds föreläsning - Meningsfull matematik. Det måste vara den bästa föreläsning som jag har varit på. Jag har så många tankar kring matematik med mig från hennes föreläsning. Maria talar om taluppfattningens betydelse och hur de arbetar på hennes skola kring detta i år 1. Sedan pratar hon om hur de tar in mattespråket och hur de lägger fokus på öppna frågor, kommunikation och hur barn tänker - i alla ämnen.

Maria anser att när man arbetar med öppna frågor får eleverna möjlighet till elevinflytande eftersom man låter alla elever lyckas och lämnar över ansvaret till eleverna. De öppna frågorna i sin tur skapar diskussionsmöjligheter. Maria visar hur hon under lektionstid antecknar det hon ser och hör eleverna göra. Eftersom eleverna arbetar mycket i grupper finns det tid för Maria att göra detta under lektionstid. Dessa anteckningar finns sedan som underlag för bedömning, tillsammans med elevernas egna utvärderingar. Hon berättade att hon delar upp en 60 min lektion på 30 min elevarbete och 30 min till gemensamma diskkussioner och dokumentation. Maria betonar vikten av att eleverna får stanna upp och reflektera och att man inte bara "rusar" vidare till nästa lektion, nästa område. Om uppföljningen uteblir blir det ingen effekt av det arbete som gjorts. Marias elever gör alltid samma uppgift, men uppgiften i sig kan individanpassas utifrån elevernas förförståelse. Maria väljer att arbeta så här för att alla sedan ska kunna delta i en gemensam diskussion och att man då också kan få eleverna till insikt om generaliseringar. Alla lektioner där man arbetar laborativ bör leda till abstraktion/generalisering, om man inte gör det blir uppgiften bara en "rolig grej" och det blir inte kopplat till matematiktänk. JAG HAR LÄRT MIG SÅ MYCKET!

Har ni möjlighet ska ni absolut se till att boka henne. Jag vet att hon ska föreläsa på Matematikbiennalen.

Läromedel - ett medel för lärande

Ofta förknippas ordet läromedel synonymt med lärobok. Ett läromedel är ett medel för lärandet, med andra ord t ex:

• en bild
• en film
• en mjölkkartong
• en bok
• ett spel
• en kotte
• ett ljudklipp
• en lärobok
• en tidning
• en miniräknare
• ett datorspel
• en dator
• en talsyntes
• en Daisyspelare
• en iPod
• en stencil
• en vattenpöl
• en fotbollsplan
• en jordglob
• Google Earth
• mobiltelefonen
• en penna
• en krita
• färg
• fotografier
• ett bubblande experiment

Finns det bara en koppling till våra styrdokument kan läromedlen vara precis vad som helst.

Läs även Omvärldsbloggen - Skolan bortom läroböckerna

Miniräknaren

...utvecklar sin förmåga att utnyttja miniräknarens möjligheter

Så satte vi igång med att använda miniräknaren i år 3. Grundlig genomgång för att veta vad alla de vanligaste knapparna hade för funktion. Det knappades och testades för fullt. Vilken iver, nyfikenhet och engagemang som spred sig hos eleverna. Vem var bäst på att räkna - miniräknaren eller de? Först var alla överens om att det var miniräknaren men när vi kommit fram till att både miniräknaren och eleverna hade samma svar, blev även eleverna de som var bäst.

Hittade också en intressant lektion på lektion.se där eleverna endast fick använda knapparna 5,6,+,- och =. Kluriga uppgifter som eleverna kastade sig över. Med hjälp av miniräknaren kunde alla elever klura ut uppgifterna och deras kunskapsområde inom matematik rör sig helt plötsligt utanför det som de "bara" skulle ha klarat av med papper och penna. Det var mycket intressant att se och höra elevernas engagemang.
Bilder: Öpedagogen

Nelly Rapp räddar en vilsen läsare

Med tunga steg och tre enormt tunga tegelstenar i handen kommer eleven in till mig. Läsa - vadär d et bra för det som är så himla tråååååååååååååååkigt?

Jag vet att den här eleven inte tycker om att läsa och att det är tråkigt. Eleven är väl medveten om att eleven är "dålig" på att läsa, kan inte. Med nyfikenhet frågar jag varför tegelstenarna som ligger framför oss är så tråkiga.

- Jo, det är så mycket text i dem, texten är pytteliten och det är svårt att förstå det som ska läsas - det är tråkigt, svarar eleven.

Redan på morgonen hade jag och elevens lärare pratat om denna situation och jag hade förberett mig på att plocka fram Martin Widmarks bok Sjöodjuret i Bergsjön. Nelly Rapp och hennes hund London har många gånger tidigare "räddat", framför allt killars läsintresse och jag tänkte att kanske även denna elev skulle intressera sig för boken. Jag berättade för denna elev att andra elever hade tyckt att det varit tråkigt att läsa men när de hade fått läsa om Nelly Rapp och hennes äventyr ville de läsa nästa bok och nästa bok och nästa.

Först tittade vi i Sjöodjuret i Bergsjön, både på bilder och text, vi läste om Nelly, läste vad alla kapitlen skulle handla om, tittade på de figurer som skulle dyka upp i boken, pratade om författaren och illustratören. Vi tittade också på vilka böcker om Nelly Rapp som givits ut tidigare. Sedan undrade jag om det var okej att jag läste första kapitlet, så att eleven kunde få bilda sig en uppfattning om boken och dess innehåll. Jo, det var okej. Jag läste första kapitlet, vi diskuterade ord och meningar och eleven var väldigt intresserad. När första kapitlet var slut frågade jag om eleven ville läsa och det ville eleven. Eleven läste på och gjorde det väldigt bra. Jag blev själv förvånad över vilket flyt det var och att eleven använde sig av flera bra lässtrategier, hade ju fått höra att det var lite "knackigt" med läsningen. När eleven läst några sidor undrade jag om boken intresserade eleven.

- Ja, jag vill läsa ALLA böckerna om Nelly Rapp, svarade eleven.
- Det kan vi ordna, vilken vill du börja med? undrade jag.
Eleven bläddrade fram i boken där böckerna om Nelly Rapp stod uppradade.
- Jag vill läsa Häxdoktorn - och den sista zombien, Monsterakademin, Varulvarna och Spökaffären, svarade eleven.
- Hur kommer det sig att du vill läsa alla de här böckerna? undrade jag.
- Jo men det var så enkelt att läsa, det var stor och bra text och JAG FÖRSTOD VAD JAG LÄSTE!, svarade eleven.

När det var lunchdags kom kompisarna in för att få med eleven men eleven fortsatte att läsa och när vi sedan gick till maten hörde jag eleven fråga sin lärare:
- Ska vi läsa imorgon? Ska vi läsa på måndag? Ska vi läsa på tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag och på söndag? Jag blev alldeles rörd. WOW! - rätt bok och eleven kände sig helt plötsligt som en läsare. Jag ringde även elevens förälder och det var en så glad, förväntansfull och lycklig förälder som lade på luren efter vårt samtal.

Och jag gläds så otroligt för denna elevs upptäckt idag. Tänk att få känna sig som en läsare som bara vill läsa den och den och den och den boken.

Hoppfullt!

Idag uttalade jag något om summativ och formativ bedömning. Innan jag uttalade detta visste jag inte att jag tänkte som jag gjorde. Nu vet jag vad jag vet (inte sagt att det är rätt, men jag vet vad jag vet). Nu ser jag det hur klart som helst, jag kan ta tag i det och har ett fast grepp om det.

Jag tror jag vet en massa saker som jag just nu inte riktigt vet någonting om.

Jag tycker att det låter väldigt hoppfullt.

Bild: Öpedogogen

Bambuser

Testar att spela in på Bambuser. Tänk vad mycket roligt vi skulle kunna göra med detta program: Visa föräldramöten online, eleverna skulle kunna visa vad de gör i skolan, redovisningar, presentationer, filmer etc, online eller inte. Vi lärare skulle kunna dela med oss av föreläsningar online mm. Och nääää - ni får inte se min första film som jag spelade in - kommer i alla fall inte att bli nominerad till någon filmfestival eller liknande.

Nu skulle jag bara behöva en mobiltelefon som kan spela in via Bambuser, så skulle det bli mycket enklare än att bära med sig den bärbara - men man kan kanske inte få allt ;) Kanske att skolan skulle kunna köpa in en? - det är ju snart juletider och önskelistor kan man ju alltid skriva.

Almedalsveckan 2010

Har du vägarna förbi ön så passa på att komma hit under Almedalsveckan 2010. Almedalsveckan är inte bara politik. Seminarier, utställare och mingel där skolan står i fokus är en stor del av Almedalsveckan. I år var det över 80 olika evenemang som hade med skolan att göra. Vill du läsa mer hittar du det under etikett: Almedalsveckan.

40 minuter här och 40 minuter där

Jag ser skolans inrutade schema som ett av de största hindren för elevens lärande. 40 min svenska, 40 min eng, rast, 50 min det och 60 min av något annat. En elev som hela tiden ska börja på nytt varje ny 40 min lektion tappar snart intresse, nyfikenhet och motivation för själva lärandet. Lärandet blir snuttifierat och små delar av en stor helhet kanske inte får en möjlighet att kopplas samman.

Tänk dig in i samma situation som dina elever - är det det ultimata sättet att utföra ditt arbete? Precis när du är i diskkussion med en elev om något intressant, ser elevens nyfikenhet och lust att lära eller när den intensiva diskussionen efter en sedd film abrupt måste avbrytas. Då ska det bytas ämne eller en rast ska klämmas in. Hur många gånger har jag inte hört: Kan jag inte få vara inne på rasten? Kan jag inte få fortsätta efter nästa rast? Åh, det här var så roligt, kan vi inte få fortsätta sen när det egentligen är ett annat ämne? Strukturen för skolans dag förstör - 40minutarna sitter fastkletade i skolans väggar. Och jag vet, det finns elever som bara kan arbeta i kortare pass och det blir ju en självklarhet för just den eleven. Men det finns många andra elever som faktiskt vill och behöver arbeta i längre pass och få möjlighet att få avsluta ett arbete. Jag vet många elever som inte känner att de får arbeta klart eller avsluta sina arbeten.

Jag har börjat att lämna 40 minutarna till sitt eget öde. Eleverna ska och måste ha bättre förutsättningar för sitt lärande, oavsett vad det handlar om. Mina elever undrade om de inte kunde få bestämma vad de skulle arbeta med under skoldagen. VISST sa jag och .... Vips, ett lugn som inte funnits i klassrummet tidigare infann sig, helt plötsligt lösgjordes mycket tid för mig att sitta med en enskild elev i t ex matte, medan andra elever arbetade väldigt självständigt med t ex sv eller engelska. och eleverna hade möjlighet att styra över sin dag utefter ork, intresse och liknande.

Jo, jag har genomgångar och diskussioner där det behövs, jag har inte övergett eleverna åt eget arbete - jag har däremot gett dem möjlighet att påverka deras lärande, det som de har rätt till enligt läroplanen - en elevrättighet.

Till sist - hur gör du, hur tänker du, hur skulle du vilja göra?

Bild: Öpedagogen

Ett dött batteri

Att logga ut från sitt arbete är faktiskt helt fantastiskt, underbart, skönt, behövligt, inspirerande, påfyllande - ja helt nödvändigt! Tror till och med att jag skulle kunna tänka mig att göra något helt annat för tillfället - skriva en bok, fotografera, ha en fotoutställning (jag har redan ett färdigt koncept) promenera, resa, eller göra absolut ingenting. Måste bara kamma hem en storvinst först ;)

Jag känner mig som ett batteri som behöver plockas ut ur sin motor, ställas åt sidan ett tag för att till sist kopplas ihop med startkablar för att återigen kunna fungera som sig bör.

Fenomenalt!!!

Idag befinner jag mig här hela dagen.
Fenomenalt, säger jag!

Releaseparty

Jag har precis tackat nej till ett releaseparty.
Fy vad det känns trist!!!

En röd och en blå

Jag befinner mig i två verksamheter.
Een röd och en blå.

Undrar om vägen däremellan är lila?

Skolan - en lustfylld plats?

Det finns elever som inte tycker skolan är särskilt rolig, lustfylld eller motiverande. Skolan (eller kanske rättare sagt läraren) väcker inte deras nyfikenhet.

Idag väcktes i alla fall nyfikenheten och lusten hos två av dessa elever. Jag är stolt över dessa elever, de kämpar på och jag finns där för att hjälpa dem på vägen. Ni ser inte deras framsteg men jag gör det. Och vet ni vad? Eleverna ser också sina framsteg, vi pratar om dem så ofta vi bara kan...

Är 4+4+4+4+4 = 5+5+5+5 ?

Idag fortsatte våra diskussioner kring upprepad addtion. Att diskutera detta har varit oerhört intressant för mig. Jag tror att vi som lärare tar väldigt mycket för givet och jag tror också att vi många gånger har för bråttom, mycket ska hinnas med och det gäller att "ligga i".

Titeln på detta blogginlägg är absolut ingen självklarhet för eleverna. De vet att 3 x 7 = 21 och att 7 x 3 = 21 vilket för dem betyder att kan man det ena så kan man det andra, det är liksom samma sak. För det var tydligt för mig i början av lektionen att det var viktigast för dem att veta "vad det blir för svar" inte vad innebörden i t ex 2+2+2 = 3+3 är. Det blev mycket ritande på tavlan - siffror, bilder, nya siffror, nya bilder, prat och funderande. I den här diskussionen blir också likhetstecknets innebörd en självklar sak att diskutera. Och eleverna uttrycker likahetstecknet så här: "7 x 3 blir 21". Här hade vi en intressanta diskussion, t ex vad är ..... = 21? Jo det kunde ju vara t ex 7x3, 20+1, 42/2, 200-179, 21x1, 63/3 osv.

Vi diskuterade "Är 9+9+9+9 = 4+4+4+4+4+4+4+4+4? Vad innebär det? Vi kom in på tablettaskar, 4 stycken tablettaskar á 9 kr (dessa tablettaskar tyckte eleverna passade bra att köpa på MAXI) kontra 9 stycken tablettaskar á 4 kronor (dessa kunde köpas på Ullared) . Jag ställde då frågan: Vilka tablettaskar är mest prisvärda att köpa? Någon elev tyckte att Ullared var det självklara valet, där var allt så himla billigt. En annan elev kontrade med att det är ju så långt till Ullared så att åka dit och köpa tablettaskarna skulle vara en förlustaffär. Någon tyckte det var bra att vi kunde köpa Ullareds askar för då skulle alla eleverna få två askar var osv. Jättebra diskussioner och en självklar koppling mellan skolmateamtik och vardagsmatematik.

Efter denna lektion hade eleverna en bättre förståelse om 4+4+4+4+4 = 5+5+5+5. Imorgon ska jag ta upp denna tråd igen, för att se hur de tycker och tänker kring detta då:

Sexårständer

Sexåringen kommer fram till mig med ett stort leende och säger:
- Jag har tappat min sexte tand.
Och mycket riktigt, i övre tandraden är det en stoooooooor glugg.

Namnge och datera

För cirka ett halvår sedan började eleverna i min grupp att alltid datera sina arbeten. Ett mycket enkelt sätt att se när arbetet är gjort och på så sätt också lätt att följa elevens utveckling. Att datera sina arbeten för ett halvår sedan var absolut ingen självklarhet, jag fick tala om att eleverna skulle komma ihåg det.

Idag daterar eleverna sina arbeten per automatik =)

En ledsam skoldag

En elev kan bli ledsen och gråta i skolan eftersom

• jackan blev smutsig
• någon sagt något dumt
• katten har dött
• hunden är sjuk
• svininfluensevaccineringen oroar
• det är svårt med multiplikation
• glömt böckerna hemma på trappen och det regnar
• filmen var läskig
• skon är borta
• kompisen knuffades

En lärare kan också bli ledsen och gråta i skolan eftersom

• ja, vadå?

Nyfikenhet

VAD?

HUR?

VARFÖR?

NÄR?

FÖR VEM?

Bild: Öpedagogen

Elevernas utvärderingar

Jag blir starkt imponerad av mina elever som under ca ett halvt år har arbetat med att utvärdera sina arbeten i skolan. Vi gör det muntligt eller skriftligt och vi gör det på många olika sätt. I början skrevs det korta tankar om vad de hade lärt sig, vad de ansåg sig kunna, vad som varit roligt eller allmänt trist. Numera kan det bli många och långa meningar om elevens lärande. Dessa ord blir viktiga pusselbitar för mig som lärare och oerhört viktiga ord för eleverna eftersom de då få syn på sitt lärande. Jag har tyvärr inte låtit mina elever arbeta med detta förut, även om jag vetat om att det står i våra styrdokument.

Eleverna skriver ibland på papper, på sina arbeten eller så pratar de in sina tankar med hjälp av headset i t ex en PowerPointpresentation. Ibland skriver de ner sina tankar på whiteboarden. Tankarna suddas inte ut efter skoldagens slut utan står kvar på tavlan när de kommer nästa dag. En bra start på dagen - jaha, det där lärde jag mig eller tyckte jag om mitt arbete igår. Ibland lägger jag ut några elevgensvar här på bloggen för jag är så stolt över mina elever. De gör något som är väldigt svårt. De sätter ord på sitt lärande. Försök själv, inte så lätt alla gånger men med träning så blir det lättare och lättare.

Jag vill på inget sätt lyfta fram mig och mitt pedagogiska arbete här, däremot vill jag lyfta fram Anne-Marie Körlings bok Vägen till skriftliga omdömen. Boken och föreläsningar av Anne-Marie har fått mig att tänka i nya banor kring bedömingar vilket i sin tur har gjort att eleverna numera kontinuerligt utvärderar och lyfter fram sitt lärande.

Har du inte hunnit läsa boken än tycker jag absolut att du ska göra det.

Skolskyltar

Vi arbetar med datorer, digitalkameror, berättarröster, projektorer etc.
Den digitala utrustningen är en självklar del av skoldagen.

Här i klassen läser vi böcker och har samtal om läsningen och dess innehåll!!!

I vår klass tar vi tag i saker som vi vill arbeta med.

I vår klass har eleverna rätt att påverka undervisningen. De säger till när de har idéer som de vill pröva. Det i sin tur gör att de har elevinflytande i undervisningen vilket i sin tur leder till ett större elevengagemang och nyfikenhet.

Bilder: Öpedagogen

Lärarnas tidning

Jag har läst Lärarnas tidning. Efter att ha läst två reportage - "Lärare med kraft att stödja" och "Blandade klasser ger bättre resultat" har jag fått nya insikter. Det är viktigt att ta fasta på vad forskare har kommit fram till och sedan fundera kring det i relation till sin egen verksamhet. Så nu funderar jag kring forskningsresultat.

Felsökning pågår, eller?

Jag funderar på det här.
Anne-Marie har helt rätt.
Vi måste ändra fokus.
Tänk själv, vad vill du att andra ska säga om dig?
Dina fel och brister eller det du är bra på?
Jag ska skriva ett blogginlägg om det här.
På en annan plats.
Jag måste fundera mera.

Lärare sökes - eller?

• strukturerad
• självgående
• initiativrik
• ansvarstagande
• utåtriktad
• positiv
• serviceminded
• flexibel
• stresstålig
• pedagogisk
• entusiastisk
• analytisk
• kommunikativ
• kreativ
• disciplinerad
• resultatinriktad
• noggrann

Dessa ord (och några till som jag tog bort) fanns listade i DN i går under rubriken "Vanligaste orden i jobbannonser". HURRA!!! tänkte jag. Läraryrket passar ju in på varenda ord. Vi måste vara ett mycket eftersökt yrke, men av någon konstig anledning är det inte lärare de söker i jobbannonserna. Hur kan det vara så, när orden här ovanför stämmer in som handen i handsken? Hmmm, det måste ju innebära att vi lärare kan söka vilket yrke som helst, eller kanske följande: controller,VD, styrelseledamot, försäljare, personalansvarig eller vad det nu kan vara. Ja inte vet jag, jag får liksom inte ihop det....

Reflektera mera

Jag blir så glad för den här elevens skull. Eleven har satt ord på sitt lärande. Det är en träningssak att komma så här långt. Jag tjoar och skuttar kring eleven. Eleven kämpar. Att lära är inte alltid så lätt. Att se sitt lärande är inte heller lätt. Att själv kunna se att man faktiskt kan är ibland lätt medan det andra gånger kan vara riktigt svårt.

Vi arbetar och kämpar tillsammans. Det är ett oerhört kreativt arbete att vara lärare - och så roligt det är också!

Bild:öpedagogen

Pekpinneminne

Jag har varit på föräldramöte. Läraren hade en pekpinne som användes flitigt för att peka på den vita duken. För mig är pekpinnen lite förlegad, liksom från en annan tid med tanke på projektorer och datorer som idag används i skolan. Kanske är det inte så, pekpinnen kanske används dagligen runt om i klassrummen i vårt avlånga land.

Jag kommer ihåg pekpinnar från min uppväxt, skolan på 70-talet. De hade en plastpil längst fram så läraren lätt kunde dra ner kartor och vita dukar. Plastpilen var röd och pekpinnen silverfärgad. Själv använder jag aldrig pekpinne. De kanske finns där men jag har aldrig sett en endaste pekpinne i min skola. Skolan är väldigt gammal med anor från slutet av 1800-talet. Jag undrar hur pekpinnar har använts i klassrummen i min skola, jag undrar hur pekpinnarna såg ut och hur de lät, för jag tror att de kanske användes till sådant som de inte var gjorda för. Hur har eleverna som gått där känt när de sett eller hört en pekpinne? Har de gamla pekpinnarna använts för att peka med, hotats med eller slagits med? Hu, hemska tanke. Jag är glad att inga gamla pekpinnar finns kvar, de kanske skulle bära på alltför tråkiga skolminnen. Skolminnen borde vara förknippade med något positivt anser jag.

Har du några minnen som har med pekpinnar att göra? Använder du pekpinnen i klassrummet?
Jag bara undrar i och med mitt pekpinneminne.

Barn gillar matematik

Kan man säga centigrader? undar ett av barnen på Rävekärrs förskola.
Usch matte, vad hemskt! säger en del vuxna.
Läs mer på Barn gillar matematik, ett reportage från Multimediabyrån.

Mattesmedjan

Jag rekommenderar Mattesmedjan

Bloggande skolförälder

All heder åt en bloggande skolförälder. Jag tror att det är nyttigt att vi lärare får ta del av en skolförälders vardag, tankar och funderingar. Sprid gärna att denna blogg finns, kanske kan vi lärare lära oss en hel del av den...

Hem och skola

Jag vill att eleverna reflekterar med hjälp av IKT.
Jag vill att IKT ska länka samman skolan, eleverna och föräldrarna.
IKT borde bli den självklara röda tråden mellan skolan och hemmet.

Min fråga blir:

Har alla tillgång till en dator och Internet hemma när vi skriver dags datum 9 november 2009?

PIM 3, bättre sent än aldrig

Den 5 maj 2008 skickade jag in min PIM 3 och blev godkänd ganska omedelbart. Idag fick jag visa upp den på ett PIMseminarie (eller vad det kan tänkas att heta) - japp, bättre sent än aldrig som det heter.

Min presentation fokuserade på hur vi i vår skola skulle kunna använda IKT i undervisningen och ändra fokus från att bara skicka mail, kolla på bilder och spela spel till ett mer kommunikativt sätt att arbeta. Det var en utvecklande känsla att se och höra vad jag tänkte om IKT för 1½ år sedan. Inser att jag (och antagligen ni andra också) ständigt utvecklas, hittar nytt, ändrar och reflekterar vilket till slut innebär nya vägar att styra in på. Inser också att har man en gång börjat att använda sig av SMARTboard, projektor eller andra IKT redskap så ändras också sättet att undervisa. Jag står utan både SMARTboard och projektor för tillfället vilket innebär att den kommunikation som vi hade i klassrummet förut har tystnat en aning. Det var lätt att samlas kring projektorn och diskutera det som syntes på väggen. Det är inte lika lätt att samlas ett helt gäng kring en dator (även om det går). Nu är en bärbar projektor på gång, den tänker jag kasta mig över så fort den kommer innanför skolans väggar. En kär nygammal vän har återvänt ...

KALLT!

JAG FRYYYYYYYYYSER!!!
BRRRRRR!
VI HAR INGEN VÄRME
JAG HACKAR TÄNDER,
HAR ISKALLA FINGRAR
MEN SOM TUR ÄR
HAR JAG ETT GANSKA VARMT HJÄRTA =)

Roligt i skolan med IT

HIttade den här hos I´m All For It! Den var så roligt så jag var tvungen att föra den vidare.

Voicethread

Jag tackar IT-mamman för hennes inlägg angående Voicethread. Jag har tänkt så många gånger att jag ska ta tag och lära mig detta enkla program men inte kommit till skott. Nu så har jag koll och kommer att använda det tillsammans med mina elever.

Genom att kommentera under "comments", gärna med ljud så inser även du det roliga med det här programmet. Vore också roligt att höra rösten på dig som är här och läser =)

Smile

Ett leende,

två leenden,

flera leenden

och

ögon som glittrar

har jag mött

i skolan idag.

Jag undrar om

leenden och glittriga ögon

bidragit till lärandet ...

Roligt

DATORN GÖR MATEMATIK ROLIGARE!

elevreflektion, fredagen den 6 november 2009

Elevreflektioner

När dagen eller letktionen närmar sig sitt slut brukar eleverna utvärdera det som de har arbetat med. Ibland pratar vi tillsammans och ibland skriver eleverna en egen reflektion. Att skriva ner sin reflektion på whiteboarden, innan eleverna går hem, brukar vara uppskattat. Det känns skönt att reflektionerna står kvar när vi kommer till skolan dagen efter. En liten kort tillbakablick på vad de gjorde igår, vad de hadelärt sig eller något annat som de tyckte var viktigt att reflektera över.

Dagens reflektioner är kopplat till det arbete som eleverna har gjort på datorn under dagen och det är också elevens rättigheter att reflektera och utvärdera, enligt våra styrdokument.

Bild: Öpedagogen

Digitala eller analoga barn

Jag hamnar bakom en skolbuss på väg till jobbet. Jag ser omedelbart den digitala skylten som talar om att bussen är full med barn. Det är faktiskt skylten jag lägger märke till allra först, inte bussen - eh? Den digitala skylten lyser och sticker ut. Inte förrän jag legat bakom bussen ett tag inser jag att det finns ännu en skylt, lite längre ner, inte lika iögonfallande. Jag tänker vidare. Sitter det analoga och/eller digitala barn i denna buss? Vad är skillnaden och/eller vad är likheten?

En digital reflektion en morgon på väg till jobbet.
Bild: Öpedagogen

IKT - känns som hemma

Så har vi då återigen börjat använda IKT som en naturlig del av undervisningen. Jag trivs, småler och ser kreativiteten flöda. Att använda de verktyg som idag är en del av elevernas vardag borde vara en självklarhet i skolans värld.

Eleverna satte sig vant vid datorerna, en del valde PowerPoint medan andra valde PhotoShop. Det skrevs engelska texter om en fantasifamilj, det kopierades bilder från Flickr och Creative Commons, det ritades figurer i Paint. Det känns som hemma, det känns helt rätt, det känns självklart.

Jag sätter mig ner vid varje elev, en del klarar av det mesta alldeles själv medan andra bara behöver lite uppfräschning av det som de redan kan men som har legat och slumrat på tok för länge. När arbetena är klara kommer vi att lägga ut dem på nätet någonstans. Allt för att föräldrar, släkt och vänner ska få en inblick i vad vi faktiskt håller på med i dagens skola.

Skräcksiffror

Jag undrar vilken storlek skräcksiffror har? Vilken färg kan de ha? Hur känns de att ta på? Gör det ont att använda skräcksiffror? Blir man rädd för dem? Finns de bara när det är mörkt? Eller dyker de upp när man är ensam? Jag har aldrig träffat på dem men med skräckblandad förtjusning ska jag fråga mina elever. De ska få berätta det för mig om vad skräcksiffror är.

Digital kompetens- föreläsning online.

Digital kompetens av Ung kommunikation

Har du tid att avvara lite drygt en timme tycker jag absolut att du ska titta på denna videofilm. En föreläsning online med Lennart Axelsson från Ung kommunikation där han pratar om den digitala kompetensen. Vidare talar han om det utvidgade textbegreppet där det traditionella skriftspråket utmanas, sociala nätverk, mail- kontra messengergenerationen. Hur vi förhåller oss till den digitala värld och kunskap som våra barn och elever tar med sig till förskolan och skolan? Använder vi oss av den i vår undervisning eller får våra elever hänga av sig den digitala ryggsäcken i korridoren utanför klassrummet för att vi som lärare inte kan använda oss av den kunskapen i skolan?

Jag tycker att det är fantastiskt att vi, sittandes hemma vid en dator, kan ta del av föreläsningar som äger rum på högskolor och universitet i Sverige (och även runt om i världen). Känner du till fler föreläsningar som sänds online, skriv gärna en kommentar.

Digital kompetens from Ung Kommunikation on Vimeo.