Laborativa räknesätt

Dagens fundering:
Hur arbetar man laborativt med de fyra räknesätten?

En koncentrerad Öpedagog

Rygg mot rygg skulle jag förklara för min "ryggkompis" hur hon skulle lägga olika föremål på samma sätt som jag hade lagt dem hos mig. Ser ni det blå snöret? Det skulle läggas mellan fötterna och då bilda en triangel - snöre och två ben. Tror ni att jag upptäckte det då??? Nää just det. Inte förrän min ryggkompis säger: "Sätt ner fjädern mitt i triangeln". ???? tänkte jag i några sekunder innan jag såg.

Som sagt, många skratt, fniss och ahaupplevelser idag med utomhusmatematik. Läs mer på de tre inläggen jag skrivit här nedanför.

Utomhusmatematikaktiviteter

Även lärare räknar på fingrarna

Uppdragskort - och de var såååååååå roliga!


Man kan utveckla uppdragskorten, stegvis och med andra språk.

Vi gjorde geometriska figurer med ett rep. Att göra det med ögonbindel blev att ta matematiken till en ny nivå. Då måste man kunna begrepp som t ex spets, sida, rät. Och man måste kunna samarbeta och diskutera fram hur vi skulle tillverka figurerna. Kul!

Bilder: Öpedagogen

Fenomenalen - Science Center

Fenomenalen - vårt Science Center på Gotland. Litet till ytan men ack så stort till innehållet. Två fantastiskt inspierande tjejer (det är väl ok att jag kallar er det ;) Lisa och Helen arbetar för att få våra barn och elever på ön att upptäcka teknik, naturvetenskap och matematik på ett praktiskt, intressant och lekfullt sätt. Jag har varit på fantastiska utställningar, t ex Bagdad och Noll och ingenting med skolklasser. De tycker alltid att det är fantastiskt roligt och inser inte riktigt att det är matematik de har arbetat med. Lisa och Helen gör det till ett skådespel där eleverna får vara medaktörer - det är toppen! Fenomenalen har även ett skolprogram riktat till elever från förskolan till gymnasiet. Vill också passa på att säga att vi på bilden sitter i ett sammanträdesrum, Fenomenalens lokaler är fyllda med allehanda aktiviteter.

Fenomenalen är även med på ett hörn i lite av ett matematikkompetensutvecklingsprojekt. I våras var jag på en kväll där vi prövade på Fenomenalens spel och utmaningar och samtidigt fick chans att diskutera matematik med verksamma förskolelärare, lärare och matematikutvecklare. På den kvällen kom idéen om att träffas kring utomhusmatematik och efterfrågan att diskutera matematik tillsammans med verksamma lärare. Så det är det vi har gjort idag. I november ska vi träffas igen. Jag ser redan fram emot det.

Har ni möjlighet att åka till ett science-center när dig. GÖR DET !!

Bilder: Öpedagogen

Utematematik - mmmmm, härligt!

Utematematik - smaka på ordet, sug på det en aning och svälj det. Det smakar gott! Njutbart och smakrikt. Njut av det så länge du kan... Använd det ofta.

Har tillbringat dagen med matematiksugna förskollärare och lärare. Förmiddagen satt vi inne och diskuterade. Vi insåg att vi inte har koll på varandras läropaner - vilket är en stor miss. Vi måste veta vad eleverna har med sig och vad de sedan ska ha med sig under sin skolgång. Den berömda röda tråden är av största vikt. Vet vi var de är på väg kan vi också förbereda dem och packa deras "resväskor" med det innehåll de ska ha med sig. Förskolan är viktig - där läggs grunderna och jag är helt övertygad om att de gör ett fantastiskt arbete där. En förskollärare var däremot lite förundrad över att elever i år 5 inte klarar av saker som hennes förskolebarn klarar av. Ja, var tar barnens kunskaper vägen på deras resa genom skolåren? Är det för att det blir för trist, läroboksstyrt, icke meningsfullt? Ja inte vet jag, men det är en intressant reflektion. Diskussionerna var givande och indikerar att vi vill lära oss, vi vill veta mer och fördjupa våra matematiska kunskaper. Vi hungrar efter att bli än mer kompetenta än vad vi redan är.

Eftermiddagen spenderade vi tillsammans ute. Givande övningar, där vi lärde med hela kroppen. Frisk luft gör susen. Även lärare kan skratta, fnissa, tveka, pröva och därmed lära sig på ett mycket roligt och inspirerande sätt. På bilden leker vi 36.

Bild: Öpedagogen

Ja tack

Idag fick jag ett mail.
Jag fick ett erbjudande.
JA TACK, skrev jag.
Kul, tänker jag.
Utvecklande, tror jag.

Delarna skramlar omkring, kan inte greppa helheten

Oftast blir det att jag skriver om det som är bra eller det som jag funderar kring när det gäller skola och undervisning. Idag skriver jag om att jag inte är tillfreds med min undervisning. Jag blottar mig en aning - det tycker jag absolut att jag kan göra. För tillfället går jag omkring och tycker att jag inte kan speciellt mycket. Känns som att jag bara har en massa lösryckta delar som skramlar omkring - ser inte helheten. Konstigt, ibland är allt solklart, ibland totalt kaos. Men ur kaos brukar ju ordning födas...

Beror detta på:
nya arbetsuppgifter?
nya elever?
mig?
att jag kompetensutvecklar mig och inte riktigt får grepp om det?
att jag får så mycket input (från bl a bloggar och Twitter)?
annat...?

Ja inte vet jag, men famlar gör jag. Känns inte alls bra.
Bild: Öpedagogen

Kommunicera mera, räkna mindre

Följ gärna med i vårt matteprojekt: Kommunicera mera, räkna mindre. Välkomna!

Skolverket har kartlagt

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

Bild: Öpedagogen

Elevgensvar

Jag hade så roligt så jag tänkte inte på vad jag lärde mig.
Det var roligt för att jag gilar att meta jag lerde mej ordet "inch" som är ett engelskt måt
Det var gete roligt jag lärde mej upskata
Jag lärde mig det där med inch! Jag lärde mig också att ordet uppskatta var ett matteord. Jag lärde mig hur långt dm, m, mm, cm och mil.

Eleverna uppskattade och mätte olika kroppsdelar tillsammans med en kompis. Vi har pratat om m, dm, cm, mm.

10-kamrater

1+9
2+8
3+7
4+6
5+5

Vi känner alla igen våra 10kamrater och de måste också eleverna kunna för att underlätta deras räknande. Under matematikkonferensen föddes en idé då Astrid Petterson gick steget längre än de traditionella 10-kamraterna. Hon pratade om att många elever är osäkra eller har ingen kunskap alls om negativa tal.

Vem är 10kamrat med -5
Vem är 10 kamrat med -30
Vem är 10kamrat med 135
Vem är 10 kamrat med 383044
Vem är 10kamrat med -385

När vi pratar om 10 kamrater kan alla undersöka 10kamrater, oavsett vilken nivå de är på. Detta är bara en idé. Ska pröva den. Vad tror du?

Kortkorta anteckningar från PRIM-gruppen

Vad är det jag bedömmer?
Vad är det jag inte bedömmer?

Bedömning är något lärare och elever gör TILLSAMMANS.

Vad är det jag ska behålla i min undervisning?
Vad ska jag förändra i min undervisning?

Feedback på det som fungerar bra är det som utvecklar eleven.

Här står vi och vi ska dit. Hur kommer vi dit?

Kan man lita på min bedömning?
Medbedömning?

Hur ställer vi frågor?
Hur uttrycker vi oss?

Matematikutvecklarna.se

Fick förmånen att vara med på matematikutvecklare.se´s konferens i Stockholm. Nu surrar och snurrar det i huvudet med tankar kring denna konferens. Fokus under konferensen var bedömning. Föreläsare var bl a Astrid Petterson från PRIM-gruppen, Görel Sterner, Skolinspektionen, NCM och Anders Palm från Skolverket. Har du tid och intresse går gärna in under matematikutvecklare.se, där du finner både filmklipp och text från föregående konferenser. Där finns det en källa att ösa ur, det jag funderar över är mer: När ska man ha tid att ta till sig det?

Något som jag vill förmedla vidare här är information från PRIM-gruppen. När de har tittat på de nationella proven i år 5 så är följande saker av stor angelägenhet att vi undervisar mer om så att måluppfyllelsen ökar:

• mätandets idé (t ex avbrutna linjalen)
• tidsskillnader
• tal i decimalform
• avläsning av klockan och visa tid
• huvudräkning

Så sätt nu fokus på ovanstående delar så kommer kanske resultaten i matematik år 5 att bli bättre än föregående år.

Öppet igen

Har varit på matematikkonferens i Stockholm.
Återkommer...

Stängt tills vidare...

Öpedagogen har stängt.

Skolmatematik eller vardagsmatematik, det är frågan det

Jag är på besök i ett klassrum

- Jag förstår inte, säger eleven.
Jag läser högt i matematikboken för eleven:
Lägg 4 föremål i låda 1. Dela sedan upp föremålen i låda 2 och låda 3. Skriv sedan på matematikspråket. Jag visar, pekar och försöker förklara.
I matatematikboken finns det en bild på en kvadrat som är indelad i en rektangel (låda 1) och under denna finns två kvadrater (låda 2 och låda 3).
- Jag förstår inte, säger eleven igen.

Tänka, tänka, tänka, tänkte jag i några sekunder.

- Vad tycker du om?, frågade jag.
- Traktorer, svarade eleven.
- Jaha, säger jag.
- Du har 4 traktorer som står i en stor hage (och så pekar jag på rektangeln, låda 1). Sedan ska dina 4 traktorer åka iväg till två mindre hagar (kvadraterna, låda 2 och 3). Hur många traktorer kan du då köra in i hagarna?, säger jag
- 2 i den ena hagen och 2 i den andra, svarade eleven på bara någon sekund.

Och vips så hade skolmatematiken blivit vardagsmatematik. Jag kommer att "tjata" om detta på bloggen under hela detta år, eftersom jag pga vårt matematikprojekt tänker matematik konstant. Tänk vad svårt det var för eleven att förstå vad som skulle göras i matematikboken men så fort vi pratade om något eleven kunde och kände sig bekant med, var matematikuppgiften hur lätt som helst. Matematik är ett kommunikationsämne, inget annat. Återigen undrar jag om elever har matematiksvårigheter eller läsförståelsesvårigheter...

Elevgensvar på gårdagens skoldag

Twittrande skrik om matematik

Jag söker mig runt på Twitter för att försöka hitta lärare, forskare eller andra som skriver om matematik. Det som istället "skriker mig rakt i ansiktet" är studenter och elever som skriker/skriver om sin frustration kring matematik:

• do mathematic job.boring!!! Goodnight :)
• Mathematic test tomorrow ! Wrrrrr
• omg -.- i dont understand mathematics :D
• mathematic is a fucking asshole :D
• oh god :D mathematic is the biggest bullshit that ever existed!!!!!
• I'll try to love Mathematic.
• mathematic huuh hate it :
• ( mathematic 3 hrs :(

Vad har skolan gjort för att få dessa elever och studenter att känna så här?
Varför har inte de här eleverna fått erfara det kreativa och roliga i matematik?
Vad är det vi gör i skolan som gör att elever tycker så här om matematik?
Vad behöver vi ändra på?
Behöver läraren mer kunskap om matematik?
Har läraren tråkiga erfarenheter av matematik?
Har läraren inte förstått hur att göra skolmatematik till vardagsmatematik?

Vi har en viktig uppgift att få våra elever att gilla matte, få känna att matte är inne, lattjo lajbans, kreativt, spännande.

Hur gör vi då?
Hur gör jag?
Hur gör du?

Föräldramöte

Är det föräldramötestider?
Jag fick igår tips om att informera mindre och fråga mer på mina föräldramöten. På vägen blev det lite missförstånd. Det är inte alltid lätt att uttrycka sig med 140 tecken på Twitter.
Läs mer här

Elevinflytande

Jag hade planerat engelska.
Eleverna ville läsa i sina böcker.
Nu läser de....

Reagera mera...

Det lönar sig att reagera.

Läsutmaningens syfte?

Vad är det som gör att elever vill anta läsutmaningar? Är det läsandet i sig självt eller den sk "belöningen" eleverna får om de uppfyller läsutmaningen? Jag har själv sett till att vi har gjort läsutmaningar med efterföljande "belöningar" av olika slag under många år, men nu har jag börjat fundera över själva syftet. Vad är syftet med en läsutmaning med tillhörande "belöning"?

Visst, eleverna läser ju mer då det är en läsutmaning, men de flesta läser för själva läsutmaningen, för belöningen, inte för deras eget läsande, sin läsutveckling eller sitt läsintresse. Jag tycker detta låter lite ...... nja....... nej ..... jag vet inte. En läsutmaning borde inte existera i den form jag beskriver här ovanför. En läsutmaning borde det vara varje gång en elev öppnar sin bok för att läsa, läsa för sin egen skull, för sitt läsintresse och för själva läsandet. Hur får vi eleverna dit utan att utmana dem med läsutmaningar med tillhörande "belöning"?

Oj, nu stack jag ut hakan. Men det är roligt om det blir lite debattkaos - utvecklar oss alla, både lärare och elever. Jag är nyfiken på att höra vad just DU har att säga om detta.

Bild: Öpedagogen

Ny blogg?

Jag funderar på att skapa en ny blogg.

Hmmm?

Bild: Öpedagogen

TeachMeet09 på Skolforum

Jaha, nu har jag anmält mig till TeachMeet09 på Skolforum.
Låter väldigt spännande.
Jag går ut lite lugnt, anmält mig som deltagare.
Vet inte vad jag skulle prata om i 2 eller 7 minuter.
Ska bli roligt att träffa andra som bloggar och twittrar
och andra bekanta i skolvärlden.
Kommer du?

Matematikutvecklare

Någon som ska till Stockholm den 21-22 september på

NCM:s Matematikutvecklar konferens?
Jag ska!

Hoppas vi ses!
Bild: Öpedagogen

Lärare/elever

Att vara lärare...
inte lätt alla dagar.
Tänka, klura, förstå, vidareutveckla, tänka lite till.
Ibland 2 steg fram, 1 steg bak.
Andra dagar 1 steg fram och 2 steg bakåt
och t o m 2 steg fram.
Det är kanske så det är att vara lärare.
Är det samma sak att vara elev?

Lite engelska, lite svenska och lite matte

Oj vilken skillnad det är att undervisa yngre och äldre elever. Det verkar vara mer kreativitet bland de yngre än de äldre. Kreativiteten hos mig som lärare är också högre med de yngre eleverna än med de äldre. Varför är det så och var tar då kreativiteten vägen när elever går från att vara yngre till äldre och när jag undervisar yngre kontra äldre elever? Intressant tanke...

Idag har jag tillsammans med de yngre eleverna (6 -10år):

• Sjungit The muffin man på engelska. Eleverna fnittrar och spelar fiol med händerna och vill inte sluta. Efter en gång kan de texten hur lätt som helst.


• Plockat fram mina gamla fingerdockor som jag en gång köpte på IKEA. Där fick eleverna träffa the elk Elky, han som bara förstår engelska. Elky frågade: What´s your name och How old are you? Eleverna svarade med stort allvar (och lite fniss) på engleska. De fick även träffa en hel del av Elkys vänner, the parrot, the duck, the elephant, the tiger, the ....


• Vi har lärt oss I can .... och så en hel bunt med verb som t ex: I can walk (och så gick vi i klassrummet), I can sing (och så sjöng vi) , I can whisper (vi viskade) I can sit down (vi satte oss ner), I can stand up (och så stod vi)


• ... och vips så var den lektionen slut.


• Jag har fått förmånen att läsa med två elever, en på LUS 12 och en på LUS 9. Har man äldre elever glömmer man lätt bort de nivåer som ligger under LUS 15. Så idag har jag fräschat upp mig på LUS.


• Inspiererad av en lektion från lektion.se (längdsaga) så hade vi en rolig matematiklektion tillsammans. T o m den elev som redan kunde allt det vi skulle prata om och hade andra uppgifter, lät dessa uppgifter ligga på bordet och var med oss. Vi skulle gå igenom 1m, 1 dm och 1cm och förhållandena mellan m-dm, dm-cm. Inspirerad av längdsagan hade jag gjort 10 inplastade bilder på 10 pojkar. Det var DannyMaximillian (dm) och hans 9 kompisar och så var det 10 pyttesmå flickor, det var Cilla Margareta (cm) och hennes 9 kompisar. Till sist hade vi Maja (m). Under tiden jag läste och ändrade lite i längdsagan sattes de olika bilderna på pojkarne och flickorna upp på whiteboarden och när lektionen var slut visste alla elever att DannyMaximilian (dm) och hans 9 kompisar var lika lång som Maja (m) om pojkarna stod på varandras huvuden. Detsamma gällde för CeciliaMargareta (cm) och hennes 9 kompisar när vi jämförde alla 10 flickorna med DannyMaximilian.

Jag känner att det har varit en bra skoldag för eleverna. De har lärt sig en hel del (tror jag iaf).
Jag känner att det har varit en bra skoldag för läraren med. Hon har lärt sig en hel del (vet jag iaf).

Hur långt åker vi egentligen? Del 2

För att hänga med i svängarna behöver du nog läsa detta blogginlägg först innan du tar del av fortsättningen här nedanför. Annars får du hänga med så gott det går =)

Idag fortsatte alltså vår resa. Idag tog vi hjälp av Google Earth och begav oss ut i världen. Eleverna undersökte hur långt de kom 191 km österut - till Lettland. De ville också försöka se hur långt västerut/österut de kunde komma på 65504 km... hmmm? Det blev lite komplicerat när de till slut inte riktigt visste var i världen de befann sig och vissa insåg att de kom tillbaka till utgångspunkten där de hade startat. Vi fick därför ta reda på hur lång ekvatorn var i omkrets (vi googlade) vilket förklarade varför vi kom tillbaka hem igen. Ekvatorn är ca 40 000 km, så när vi hade rest ett varv runt jorden hade vi fortfrande 25504 km kvar.

Det är i de här lägena som även en lärare hajar till och inser att alla dessa tal, siffror och enheter måste jämföras med något annat för att få en betydelse för oss som håller på att undersöka dem. Två elever kom fram till att det var 6550 km från Visby till en stad som låg mellan New York och Washington. Det betydde att de var tvungen att resa tur och retur 10 ggr för att komma upp till 65504 km (alltså alla de km som 20 elever och 4 lärare på skolan tar sig fram och tillbaka till skolan under ett helt skolår) .

Idag har vi haft så många matematiska diskussioner att det till slut gick runt i huvudet på oss alla. Vi har diskuterat decimaltal. Detta kom upp då eleverna, med hjälp av miniräknare, skulle räkna ut 6550mil/18mil (Gotlands längd). När en av eleverna hade fått upp en hel massa siffror i miniräknaren säger eleven:

- Det stämmer inte!

- Vad är det som inte stämmer? frågar läraren.

- Det är skitmycket siffror här.

En annan elev inflikar:

- Det är ju ett decimaltal.

Till slut kom vi fram till att man kan lägga ut 364 Gotland längs ekvatorn.

Vi har också diskuterat varför 65504 km blir 6550,4 mil. Varför flyttar sig decimalen åt det ena hållet när det blir mil och det andra när det blir km?

Ja så här kan en matematiklektion gå till. Och föresten - det var ingen matematiklektion. Vi höll på halva dagen med det, så vi får väl kalla det klurardag, tankeverkstad eller något annat klurigt.

Skolverket informerar

Intressanta tankar i text och bild om matematik från TIMSS 2007 på Skolverkets hemsida.

Kan jag få....?

- Skriv ner något om dagen som ni tycker har varit roligt, intressant eller kul, säger läraren.
- Kan jag inte få skriva ner vad jag har lärt mig?, frågade eleven.
- Självklart, säger läraren.

Jag saknar...

....SMARTBOARDEN!!!!

Undervisningen har blivit annorlunda utan den.
Undervisningen är inte lika kommunikativ längre.
Eleverna är inte lika talföra som förut.
Elevernas kreativitet har avstannat lite.
Läraren har tappat bort sig en aning.
Läraren tittar längtande på den tomma väggen.

Hm, bläddra, läsa

Bläddra, läsa, läsa, prassel, bläddra, hmm, bläddra, läsa., stryka under...

Eftermiddagen försvann på några sekunder, så kändes det i alla fall. Jag har suttit och bläddrat och läst i kursplanerna i matematik och engelska. Framförallt i engelska. Jag har läst strävansmål och bedömningens inriktning. Jag inser att varje gång jag läser kursplanerna, klarnar lite, lite grann. Idag har jag koncentrerat mig på bedömningens inriktning i engelska och har på så sätt fått en lite klarare bild hur att bedömma engelska. Har även lärt mig lite nya ord; receptiv, produktiv och interaktiv färdighet. Jag skulle vilja diskutera dessa nya begrepp, få lite nya infallsvinklar, nya tankar. Någon att bollplanka emot, där begreppen får studsa lite fram och tillbaka. Någon som ruskar om lite, så att vi ställer engelskan på sin spets. Sedan står engelskan där och vippar lite hit och lite dit, på sin spets. När den väl faller (för det gör den) så kanske något faller på plats.

Matematiktänker

• bra pedagogisk matematiklitteratur
  
• bra och intressanta matematikföreläsare
  
• bra matematikundervisning
  
• bra matematikinnehåll
  
• bra och intressant mateamtikartikelserie
  
• bra matematikprenumeration
  
• hur, vad, varför, när ...

... så tänker jag.
Bild: Öpedagogen

Lek med ord

mååååååååååååååål!!!
gemål
föremål (som den lilla eleven i år 1 inte hade aning om vad det betydde)
ändamål
gutamål
önskemål
slagsmål

delmål
strävansmål

Delmål tänker jag mycket kring. I matematikprojektet finns det med, frågan är bara vilka de blir. Strävansmål var det sista jag tänkte på innan jag satte nyckeln i låset till min bostad i fredags eftermiddag. Sedan tänkte jag inte mer på det.

Websända lektioner

På Rapport visade de i fredags hur vissa lärare i Korea tjänar upp emot 50 miljoner kronor/år genom att videofilma sina lektioner och sedan sälja prenumerationer på dem.



Något för mig?
Tanken är lockande men.... nääää!
Eller...?
Något för dig?

Öronbedövande

KNIIIIRRR!

KNAAARR!

GNISSEL!

RASSEL!

PRASSEL!

KABOOOM!

KNAAAK!

BRAAAAAAK!

Så lät det en alldeles vanlig skoldag.

Teckenförklarad

Idag har jag fått ett tecken - för mitt namn!!!

Jag trodde att man bokstaverade namn på teckenspråk, men så är det icke.

Man kommer på något som beskriver en eller en egenskap som passar bra in.

Det var inte lätt att komma på och det vi kom på var redan upptaget.

Men så kom vi på:

Jag har rektangulära glasögon och älskar att fotografera.

Därför är mitt tecken att man med höger hand formar pekfinger

och tumme till rektangulära glasögon och så klickar man samtidigt,

precis som när man tar kort med kameran.

I min skola är viss undervisningen på teckenspråk,

den är integrerad och eleverna lär sig av bara farten.

JÄTTESPÄNNANDE!

Idag har jag lärt mig att räkna till 11 på teckenspråk.

Här gäller det inte att hålla tungan rätt i mun, utan

hålla fingrarna i styr.

Och tänk, eleverna blir trespråkiga: engelska, svenska

och så teckenspråk.
Bild: Öpedagogen

Måste jag?

MÅSTE JAG GÅ UT PÅ RAST, frågade eleven idag.
Eleven som innan vi skulle sätta igång med att skriva (se nedan) sa: Nej det här är jag dålig på. Jag kan inte. Jag kan inte skriva.
Så kan det gå, när inte haspen är på utan eleverna får göra något som de tycker är roligt och inspirerande.

Valar, hajar, snarkningar - Lärande pågår!

Tag ca 20 bilder från skolans strandvandring och mixa in dem i en PowerPoint.
Ta ca 5 min av din tid och lägg in bilderna tillsammans med ett tomt rubrikfält.
Inspirera sedan dina elever till att skriva en berättelse, saga eller fakta utifrån bilderna (eleverna var med på strandvandringen så förförståelsen för bilderna är på topp).
Sätt sedan (gärna i par) eleven/eleverna framför datorn och sim sala bim, så har vi en lektion där skriv och läs står i fokus. Och tänk vad det skrevs......
Det har skrivits om björnar, valar, hajar, maneter, snarkningar, barn, grillning och till och med om ett skrik på hjälp!!!

Och vad det diskuterades......... brrrrrrrrr,r....,e/ä....t......a.....d.........e....- berättade, Hur stavas gick? Och??? o......c......h! Det pratas och pratas och pratas hela tiden kring datorerna. Och så hjälper eleverna varandra: Vi vill inte ha texten här i mitten, hur får man den åt höger? Fråga XX, han kan hjälpa oss.
Och så pratar vissa om att det ska vara tyst på lektionerna. Jag håller inte med.
Och läraren då? Jo hon ler, myser, lyssnar och går fram och tillbaka mellan elever och datorer och inser att lärande pågår för fullt!!!!!

Läs- eller mattesvårigheter? och så lite klurigheter

Diskussionen om det är matematiksvårigheter eller lässvårigheter som gör att matematiken blir svår, är inte ny, men idag fick jag åter bevis på att det är läsförståelsen som gör matematiken så himla svår (för vissa).

Idag hade jag förmånen att få vara med i en etta då de hade matematik. Efter att ha gått i skolan i två veckor är fortfarande matematikboken väldigt spännande för dessa små (för de är verkligen små, fniss) elever och alla sitter och skriver och ritar med stort intresse i sina böcker. I en av uppgifterna ska eleverna rita in fyra föremål i en ruta.

- Vad är ett föremål, frågar eleven.

- Det är samma sak som en sak, en pryl, en grej.

- Jaha, säger eleven och vet genast vad som ska göras.

Ett enda ord gör att hela uppgiften blir obegriplig. Redan efter två veckor kan matematiken kännas svår, knepig, jobbig, obegriplig för dessa unga och nyfikna elever medan andra lätt förstår vad som ska göras.

Vill också passa på att berätta att dessa unga och nyfikna ettor är så kreativa. De följer inte instrtuktionerna i matteboken, utan hittar på själva. Uppgiften var:

Måla den andra kaninen grå.

Medan jag gick runt och tittade och lyssnade på vad eleverna hade gjort och hur de resonerade kring denna uppgift såg jag blåprickiga kaniner, randiga kaniner, gröna kaniner, gula kaniner. Inte en enda grå kanin såg jag hos de 11 som arbetade, tänkte och klurade i klassrummet.

Bild: Öpedagogen

Hur långt åker vi egentligen?

Vi började att prata om längder, tider, temperatur, rimlighet och avrundning. Vi slutade med att vi gjorde en resa:

Vi kom att prata om kilometer och mil. Det visade sig att en elev hade 4 km till skolan. Jag frågade då hur långt eleven gått när eleven gått fram och tillbaka 2½ gång. Hmmmm??? 10 km och det var ju en mil. Vi fortsatte med att kolla hur långt alla andra hade till skolan, även jag. Då ville en elev undersöka hur långt det blev när alla 20 elever och 4 lärare tog sig till skolan - och så var matematiken helt plötsligt en vardagskunskap. Eleverna gick runt och frågade, skrev ner och sammanställde sedan följande:

Vi åker 191 km (19 mil och 1 km) till skolan varje dag. Vilket är så långt som det är från norra Fårö till södra Gotland.
Det blir 382 km (38 mil och 2 km) fram och tillbaka till skolan.
382 km x 178 skoldagar blir 65 504 km (6550 mil).

Vi kan sedan fortsätta med detta:
Gå ut och titta på skylar vid vägkanten (istället för påhittade i matematikboken).
Hur mycket kostar all den bensin som vi åker upp under en dag, en vecka, en månad, ett år?
Vart kommer vi när vi åker 382 km åt öster, väster, norr, söder?
Hur långt upp i atmosfären, rymden kommer vi på 65504 km?
Hur långt kommer vi när vi åker 65504 km? Till vilka länder kommer vi? Till vilken världsdel?
Hur lång tid tar det att åka en viss sträcka om vi håller en fart av t ex 90 km/timme?
Osv.....
Har du något mer förslag att berika oss med?

Vad kostar en liter mjölk?

Vad kostar en liter mjölk, frågar jag eleverna?
24 kronor.
10 - 14 kronor.
10 kronor.
10 kronor.

Ja, man behöver egentligen inte ens fundera på vad man kan använda i matematikundervisningen - det är bara att ta något från t ex matbordet, ur godispåsen, på resan, i badrummet, i garderoben .... ja precis vad som helst.

Det är då matematik blir vardagskunskaper.

Kallt eller varmt?

18 grader i havet, är det kallt eller varmt?
Kallt, säger läraren som är badkruka.
Varmt säger eleven som badar när det är 13 grader.
Skönt säger eleven som gillar att bada.