30 april 2009

King Kong - en diskussion om en bok

Det är precis tyst i klassrummet, det enda som hörs är ventilationstrumman som susar. Eleverna läser och vi har precis diskuterat vem King Kong var. En av eleverna läser Kirsten Boies bok "King Kong i skolan". Jag blev nyfiken och undrade om eleverna visste vem King Kong var. Nej ingen visste och snart diskuterade vi bl a följande saker: Den svartvita filmen. Hur länge sedan var det? Det som var läskigt då är kanske inte lika läskigt idag. Oj vad roligt det blev när de insåg skillnaden mellan den stora King Kong och det lilla marsvinet King Kong. Åh, sade en elev, vi har ett dataspel hemma och där finns det en apa som heter King Kong. Jag kommer tillbaka till det varje dag: Det vi vuxna ser som självklarheter är mång gånger inte självklart för eleven.

Det finns med andra ord väldigt mycket vi kan diskutera bara genom att diskutera en boktitel. Hur blir det när vi börjar att diskutera innehållet i en bok tillsammans med våra elever?
Bild: Elevbild

29 april 2009

Utvecklingen går framåt och tur är väl det


Debatten om användandet av IKT går het, både i skolan, hemma, i media och här på bloggarna. Det är så himla intressant och utvecklande att läsa andras tankar om hur man använder IKT runt om i Sverige - vissa mer andra mindre.

Idag fick jag mig ett gott skratt på arbetet då vi hittade "modell äldre digitalkamera". Den var såååååååååååååååååååå stooooooooooooooor. Vet inte om det riktigt framgår av bilden här ovan, men det kändes som om kameran var som en tegelsten i handen. Vanligt gammalt hederligt R14 batteri var själva energikällan - det ni!

Som sagt - det är för väl att det händer saker på den digitala marknaden ...

Utvecklingssamtal

Jag hade en undersökning här på bloggen där jag frågade vilken tid på dagen/kvällen som ni lägger era utvecklingssamtal. För mig är det en självklarhet att till så stor del som möjligt lägga dem under min arbetsplatsförlagda tid. Visst finns det enstaka föräldrar/elever som inte kan då, men de allra flesta kan. Jag blir därför lite förvånad att så många i undersökningen lade sina samtal på kvällstid.

Missförstå mig rätt, jag säger inte vad som är rätt eller fel. Men om föräldrar kan ta ledigt en liten stund från sitt jobb för att gå till tandläkare, läkare eller annat, så borde de väl kunna göra det för att prata om hur det går för deras barn i skolan.
Bild: Öpedagogen

28 april 2009

Tredimensionella geometriska figurer

Idag fick eleverna göra en diagnos från Skolverkets matematikdiagons Diamant. De skulle benämna tredimensionella geometriska figurer. De skulle också kunna tala om hur många sidor, hörn och kanter dessa hade. Till sist skulle de kunna tala om vilka geometriska figurer man behöver för att kunna bygga en pyramid, kub, rätblock och en cylinder. "Självklara" saker kan man ju tycka - men icke. Hmm, tänkte läraren. Hur ska vi gå vidare?

Jag började att leta i mina pärmar och hittade "mönster" för att göra kuber. Jag behövde fler mönster för att kunna göra pyramider, rätblock, cylindrar och koner. Sagt och gjort - jag googlade. Till sist hamnade jag på en mycket användbar sida. Bara att leta upp vilken 3D geomterisk figur man vill ha, klicka på PDF och sedan skriva ut. Se till att ni går in och tittar på den - mycket användbar. Så nu sitter jag här hemma och klipper och klistrar. Vill se vad som är lätt, svårt eller knepigt innan eleverna imorgon får sätta sig och klura. När de sedan har byggt sina figurer ska de också i ord få förklara hur många sidor, kanter och hörn den består av och vilka geometriska figurer man behöver för att bygga den. Kanske kan vi utveckla det till någon slags berättelse/saga/historia.
Bild: Öpedagogen

27 april 2009

Vinklar

Idag har vi använt Smartboarden då vi arbetade med vinklar. Vi har lärt oss begreppen vinkelben, strålar, grader, räta/spetsiga/trubbiga vinklar. Vi har pratat, gissat, prövat, gissat igen, frågat, svarat. Vi har lärt oss ...

JAG BLIR GALEN!!

Jag läser, funderar, mailar och frågar, funderar lite till. Diskuterar på jobbet, ifrågasätter, tror mig veta, velar, läser lite till. Efter att ha läst lite till tror jag definitivt att jag har förstått men när jag sedan diskuterar med andra pedagoger - och vi tycker olika - då tror jag att jag inte förstår någonting!!!!

Det jag försöker beskriva ovan är Hur skriver jag ett skriftligt omdöme. Vad ska det stå? Skriver jag bara vad vi har gjort, vilka strävansmål som vi har arbetat med, stoff och annat? Skriver jag enligt uppnåendemålen (nej, det anser jag inte att jag ska göra). Vad sjutton ska jag skriva? Och jag pratar inte om hur själva dokumentet ska se ut - det är totalt ointressant. Det är innehållet jag pratar om. Har läst Skolverkets lilla häfte om Skriftliga omdömen: Där pratar de om de nationella målen, strävansmålen, kursplaner och läroplan. De nationella målen - är det uppnåendemålen eller strävansmålen som Skolverket syftar på?

Jag vet i alla fall så pass mycket att det är strävansmålen som undervisningen baseras på. Eftersom det är så borde ju också de skriftliga omdömena vara skrivna utifrån strävansmålen - ELLER???? JAG BLIR GALEN!!

Någon som kan tillägga något i debatten, göra mig lite klokare? Snälla!!! Hur gör du?

26 april 2009

Åtgärdsprogram på undervisningen

Jag har läst Anne-Marie Körlings bok "Vägen till skriftliga omdömen". I boken på s. 55 ställs följande fråga: "Hur ser vi på åtgärdsprogram för undervisning?"

Jag tycker att det är en så spännande tanke att jag ska tänka till om min undervisning och sedan skriva ett åtfärdsprogram för den. Redan nu känner jag på mig åt vilket håll det lutar... Jag återkommer om innehållet i detta åtgärdsprogram när det är skrivet.

För visst borde vi skriva åtgärdsprogram för vår undervisning lite oftare än vad vi gör. Vi lägger oftast över ansvaret på eleven. Det är eleven som bör göra si eller så. Vi bör tänka om: VAD ÄR DET I UNDERVISNINGEN SOM INTE GETT DE ÖNSKADE RESULTATEN? När vi har kommit dit, ändrar på det som behöver ändras, kanske elevernas måluppfyllelse snabbt kommer att öka ...
Bild: Öpedagogen

Vad lär sig en elev egentligen?

En förälder på skolan utbildar sig till specialpedagog. I sin C-uppsats ingick en enkät om elevers inställning till matematik. För att pröva denna enkät gjordes den först med våra 6:or. Det var många intressanta frågor i denna enkät, bl a denna:

Vad innehåller matematiklektionerna? (rangordna följande alternativ från 1-6, sätt 1 efter det som lektionerna innehåller mest av).

Arbete i matematikboken, Genomgångar av lärare, Laborera/ praktiskt material, Matematikdiskussioner, Datorspel, Knep/knåp/spel.

Det intressanta i denna enkät är att två av de eleverna som jag har i min matematikgrupp, upplevde innehållet av våra matemtiklektioner så totalt olika. Här kommer deras rangordning av svaren:

Elev 1
1. Laborerande, praktiskt material
2. Matematikdiskussioner
3. knep/knåp/spel
4. Genomgångar av lärare
5. Arbete i matematikboken
6. Datorspel

Elev 2
1 Genomgång av lärare

inga fler alternativ gavs

Jag tycker att detta är väldigt intressant. Hur kan två elever som befinner sig i samma klassrum uppleva undervisningen så totalt olika? Vad är det som gör att de tycker så olika? Vad lär sig en elev egentligen under en matematiklektion? Lär eleven det som jag har tänkt eller blir det en helt annan sak? Lär sig eleven mer om vi har matematikdiskussioner eller lär sig en del bättre genom att bara sitta och räkna i matematikboken? Hmmmm, ja det är inte lätt det här ...

Bild: Öpedagogen

25 april 2009

Jonas Hällebrand

Kanske gammal skåpmat redan, men jag länkar till Sydsvenskan och Jonas Hällsebrand
Bild:Öpedagogen

Föräldrar använde Smartboarden

Idag hade vi Öppet hus i skolan. Många av våra elevers föräldrar fanns med under hela dagen, vilket är väldigt roligt. Det är roligt för dem att se vad deras barns skoldagar innehåller. Många av föräldrarna blev mycket intresserade av vår Smartboard. Det ritades, trycktes, diskuterades, skrattades, knäböjdes, samarbetades kring Smarboarden. Det är så den ska användas, anser jag, som ser Smartboarden som ett pedagogiskt hjälpmedel och vägen ut i världen ...

Nu funderar jag vidare om hur ett föräldramöte med Smartboarden i fokus skulle tänkas att se ut.

Politikerbesök

Hade besök av två politiker från vår nämnd igår. De ville se vår skola, träffa elever och personal se verkligheten och inte vår skola som en "pappersprodukt". Det blev många och långa diskussioner. Utifrån dessa diskussioner inser jag att politiker inte riktigt vet vad det är de beslutar om.

Politikerna var positivt överraskade över att vi var så positivt inställda till vår verksamhet, trots nedskärningar och skolor som eventuellt ska läggas ner. Jaha, vad ska vi vara då? Gå och deppa, göra eleverna oroliga och bara vänta på domedagen? Nej, så är inte verkligheten i den svenska skolan. Vi har ett uppdrag som vi ska uppfylla, oavsett nedläggningshot eller nedskärningar.

Är dessa skolbesök ett spel för galleriet eller påverkar det kommande beslut? Jag tror snarare det första.
Bild: Öpedagogen

24 april 2009

Jag hade bestämt mig: Inte ta med penna och papper. Det var ju bara en kort föreläsning på 1½ timme. Nog måste jag komma ihåg "allt" även fast jag inte hade anteckningsmaterial med mig? Eller? Jo det skulle jag ju kunna. Påklädd, cykelnyckel i handen och handen på dörrhandtaget. Jag tvekar. NEJ!! Jag kan inte gå utan penna och papper - så jag gick halva vägen. Jag tog med mig en röd penna, papper kunde jag nog få tag på där. Så med pennan i innerfickan cyklade jag iväg.

Vart då undrar du?

Henrik Fexeus, föreläste om "Konsten att läsa tankar". Vilken suverän fredagseftermiddag!! Inte var jag speciellt glad över mig själv när jag insåg att jag bokat in en fredagseftermiddag, men så här efteråt är jag överlycklig - HE MADE MY DAY!


På bilden ovan ser du mina nedklottrade anteckningar. Det papper som jag till slut fick tag på var inte större än 8 x 15 cm. Om du får ut något av anteckningarna - nja.... Men jag är så glad över att jag tog med mig pennan. Inser att jag faktiskt inte kan lyssna på någon annan om jag inte antecknar.

Henrik pratade om att anpassa röst och kroppsrörelser och på så sätt etablera kontakter med praktiskt taget vem som helst. Om jag är ärligt intresserad av att skapa en god relation till en annan människa kan jag faktiskt göra det. Att kommunicera med andra människor är detsamma som att påverka dem. Du kan t ex anpassa ditt sätt att prata i telefon med en person. Om du ändrar hastighet efter den person du pratar med, lika fort, sakta, tyst eller liknande, kommunicerar du på ett effektivare sätt än om du inte gör det. Henrik Fexeus uttryckte det som att "Man bjuder upp till dans" - Gör likadant som din partner och ni kommunicerar på samma nivå

Detta var en sådan intressant föreläsning att jag måste ta reda på vem denna kille är. Tydligen har han skrivit böcker. Det jag vet är att han varit programledare för TVprogrammet Hjärnstorm. Jag ska undersöka detta vidare.

Och om du någon gång har förmånen att kunna gå på hans föreläsning, GÖR DET!!

23 april 2009

Läser i Lärarnas tidning att det är på tok för många kvinnliga lärare som måste äta medicin för att orka med sitt arbete. Vi kvinnliga lärare, ett släkte som har en viss förmåga att ta på oss en aning för mycket arbete, behöver alltid tid till avkoppling och återhämtning. När jag är i behov av detta är en promenad vid havet det allra bästa.

Så här vackert var det, bara för en timme sedan...
Bild: Öpedagogen

Så himla piiiiiiiiiiiiiinsamt

Vid matbordet under lunchen kom eleverna in på att deras föräldrar är så himla piiiiiiiiiiinsamma!

Detta var deras argument för en pinsam förälder:
- Min pappa slår alltid sitt huvud i kylskåpsdörren.
- Min mamma säger alltid till.
- Min mamma kallar mig för sin lilla bebis - HELA TIDEN! Och så ska hon pussa på mig när andra ser.
- Min mamma är inte pinsam, men min pappa ÄR pinsam.
- Min mamma och pappa är pinsamma men jag vet inte vad som gör dem så pinsamma.
- Min pappa ska alltid försöka säga roliga saker.

Jag lyssnar, ler och säger att alla mammor och pappor är pinsamma. Så har det alltid varit och kommer så att förbli. För jag kommer själv ihåg hur piiiiiiiiiiiiiiiiiiinsam min mamma var ....

22 april 2009

Elevernas rätt

Så är årets nationella prov avklarade.
Bedömningen av dessa kan skapa frågor, osäkerhet och funderingar.
När jag som enskild lärare på vår skola kommer till denna osäkerhet så sätter sig mina kollegor och jag ner tillsammans, läser, diskuterar och jämför med vad provkonstruktörerna ger för bedömningsexempel. Det är en styrka att vara fler som tänker tillsammans.

Det är elevernas rätt att det är så.

21 april 2009

Begrepp i matematiken

"Larmrapport" om att elevernas begrepp i matematiken är urusla - det har jag läst och det har jag hört. Men samtidigt blir jag inte förvånad när jag läser detta.

Idag fick jag se och höra när pedagoger använder ord som "plussa", "dela" och "små barn" ( med betydelsen yngre barn).

Hur lätt är det för våra elever att lära sig betydelsen av matematiska begrepp när vi, pedagogerna, inte använder oss av dem i vår undervisning?

Kanske är jag petig ...
Bild: Öpedagogen

Lokal pedagogisk planering

Jag har under hela dagen suttit och diskuterat skriftliga omdömen (både till form och innehåll) med kollegor från flera grannskolor. Det har varit intressanta diskussioner men jag tycker att diskussionerna ofta fastnar i formen, istället för i innehållet. För mig är det oväsentligt om vi har ett papper som ser ut si eller så men för många lärare verkar detta vara väldigt viktigt.

Vi har under hela läsåret diskuterat skriftliga bedömningar, formativ/summativ bedömning och idag dök ett nytt begrepp upp: "Lokal pedagogisk planering". Detta begrepp är nytt för mig och dök upp i samband med Skolverkets webbkonferens angående IUP. När vi lärare satte igång att diskutera begreppet inser jag att vi ser så väldigt olika på samma sak. Det är intressant och utvecklande och kanske är det det som är själva grejen. För mig är en lokal pedagogisk planering de strävansmål som jag kopplar ihop med det arbete/tema/kurs som vi ska läsa, oavsett ämne. Min planering för att kunna bedriva en undervisning som har stöd i våra styrdokument.

Det som jag däremot inte riktigt har fått klart för mig än är hur jag ska kunna bryta ner strävansmålen så pass konkret så att jag kan "stämma av" detta mot elevens arbete/prestation - alltså när jag och eleven ska bedömma det arbete som har gjorts - DET FUNDERAR JAG PÅ JUST NU OCH KOMMER SÅ ATT GÖRA EN TID FRAMÖVER.

Något du vill tillägga i debatten?
Bild: Öpedagogen

Det är fler än jag som funderar kring detta. Gå in hos Fröken T och läs mer ...

20 april 2009

Lpo 94 - ett hinder?

Det är alltid lika intressant och inspirerande att ha lärarstudenter i skolan. De är vetgiriga, kritiska och ifrågasätter och ställer frågor. Det tycker jag är bra. Det gäller för mig själv att verkligen fundera hur jag gör, vad jag gör och varför jag gör som jag gör och lämna en bild av hur jag ser på lärande etc. Idag gällde lärarstudentens frågor våra styrdokument. Oj så viktigt att diskutera, det skulle vi göra mer än vad vi gör.
En fråga funderar jag på fortfarande kring. Det var nog den enda frågan jag inte tyckte till om.

Är läroplanen ett hinder för lärarens arbete?

Är den det?

19 april 2009

Vill du lära dig teckenspråk?

Hittade en länk på UR:s hemsida.
Här kan du tillsammans med dina elever lära dig grunderna i teckenspråk.
Klicka på "börja din resa här" och välj vilket område du är intresserad av.
Lycka till!
Bild: Öpedagogen

Strömavbrott

Om det blir strömavbrott kan man inte använda Smartboarden.
Jag kom bara att tänka på det ;D

Klassrum


Klassrum - jag tycker ordet låter lite tråkigt, gammalmodigt och så begränsat.

Ett rum där både elever och lärare befinner sig, i en lärandeprocess borde väl inte kallas klassrum. Jag tänker istället på ord som Läranderum, Processutrymmet, Progressionsplatsen, Utvecklingscentrum, Tankeverkstaden, Samtalsateljén, kunskapsvrån...

Idag har vi, genom några klick på ett tangentbord, mobil eller på en interaktiv tavla, kontakt med hela vårt jordklot då vi kopplar upp oss och beger oss ut på en resa. Kanske skulle då klassrummet heta Det globala nätverket, Glokal (som jag hittade i en tidning), Kommunikationslänken eller något helt annat ...

Detta kom jag att tänka på då jag läste Anne-Marie Körlings inlägg om klassrumspromenad.

18 april 2009

Diamant

För er som ännu inte har upptäckt Skolverkets matematikdiagonser "Diamant".

Ta er en närmare titt.
Jag har ännu inte gått igenom hela materialet men det som jag har läst, verkar mycket lovande.
Beställ eller ladda ner ...

Digital teknik i klassrummet

Släpp in den digitala tekniken i klassrummet!
Tänk pedagogiskt!

Se klippet: I love språk

Fjädern


Anne-Marie Körling
skrev om fjäderns färd över hustaken.

Den blåste vidare,
hamnade på en ö,
på min gräsmatta ...

Snart blåser den vidare.
Jag undrar vart?

Bild: Öpedagogen

S som i Skrivstil


Igår diskuterade jag med en bekant skrivstilens vara eller icke. Det började med att jag talade om att det finns sjuåringar som får börja sin läs- och skrivkarriär med att skriva på datorn.
-Men hur kan de då lära sig att skriva med penna, undrade min bekant.

Diskussionen fortsatte och jag hävdade att skrivstilen kommer att försvinna. Vid vilken tidpunkt vet jag inte men jag är helt övertygad om att den kommer att göra det eftersom våra barn och ungdomar idag växer upp med datorn. De är vana att använda datorn som skrivredskap. När de kommer till högstadiet ska det mesta vara dataskrivet som ska lämnas in till läraren. Eleverna själva vill väldigt gärna skriva på datorn - det är skrivredskapet som de känner sig mest bekväma med. (Gäller även mig själv, jag skriver helst ALLT på datorn då jag kan skriva lika fort som jag tänker). Min bekant tyckte att hela denna diskussion var förskräckligt. Jag försökte med att tiderna förändras, vi får andra förutsättningar etc. Vi kom så långt i vår diskussion att vi hamnade på att kommer de små handskrivna meddelandena hemma typ "Jag tog bilen", "Vi ses kl. 17" att försvinna? Jag berättade om Twitter och så var vi igång igen. Handskrivna kort på blomsterbuketter, blir de datorskrivna? Ja vi diskuterade och diskuterade... En mycket intressant diskussion blev det i alla fall.

Vad tror du?

Bild:Öpedagogen

17 april 2009

Datorn + Nationella prov = sant

Eleven håller krampaktigt i pennan och ska prestera. Det är nationella prov i svenska och uppgiften är att skriva en text om Min koja. Pennan är stilla och pappret är tomt. Suckar hörs med jämna mellanrum.

Detta fick mig att ta kontakt med Uppsala universitet. Min fråga var om det var okej att eleven skrev på dator istället för att krampaktigt hålla i en penna och inte få ett ord nedskrivet på papper? Svaret blev att det var okej så länge de funktioner som kan påverka utfallet av provet är avstängda (t ex stavnings- och grammatikkontroll, synonymordlista).

Jag ler... Sätt eleverna framför datorn och låt dem skriva där. I de allra flesta fall presterar eleven bättre texter om de får använda det skrivredskap som de i dag är mest bekväma med - - DATORN!

Svaga elever

Läser i dagens DN om det tionde skolåret som ska testas i Stockholm. I texten står "... svaga elever". Jag hakar upp mig på formuleringen. Svaga elever? Kan de inte lyfta saker eller vad menar man?

Det finns inga svaga elever i den svenska skolan!!

I den svenska skolan går elever som arbetar utefter de förutsättningar de har, just här och nu. Det är pedagogens uppgift att möta eleven där han/hon är. Om eleven sedan inte når de uppsatta målen, är det då eleven eller vi som ska stå ansvariga för det? Jag anser att det är vi. Vi har ett uppdrag att få eleverna genom grundskolan med betyget Godkänt.

16 april 2009

Paradisfågeln

Idag fick jag och eleverna lära oss att paradisfågeln kan bli mellan 13 - 135 cm lång.
Vi var tvungna att ta fram en 30cm linjal och en meterlinjal. Vi mätte på längden och på höjden.
-Oj, sa eleverna. Kan paradisfågeln bli sååååå lång?
Det var ungefär lika långt som soffan i klassrummet.
Det är bra att hänga upp längder och tyngder på något som finns på riktigt.

Vi fick också lära oss att paradisfågeln lever i områdena kring SÖ Australien, Nya Guinea och Sydostasien (vi tittade på Google Earth), att det finns 83 olika arter, (vi läste i Wikipedia) och att den var utrotningshotad förr för att man använde fågelns fjädrar till utsmyckning av kläder och hatter. Nuförtiden blir den utrotningshotad pga att regnskogen skövlas (det läste vi i en bok).

Vi hann med mycket på 40 minuter som egentligen var en engelskalektion, men som blev engelska, matematik, svenska, biologi, geografi óch bild.

15 april 2009

Vad är ett decimaltal?


Vi lärare tar så mycket för givet. Det gäller verkligen att lyssna in, höra vad eleverna säger och vad de INTE säger. Igår insåg jag att en elev inte förstod "Skriv på ett ungefär hur mycket ishockeyklubban kostar". När jag till slut förklarade att ungefär (i det här sammanhanget) var detsamma som att avrunda säger eleven: "Jaha, då vet jag precis". Ett litet ord som ställde till stora problem. Det ska också förtydligas att det på intet sätt låg någon brist hos eleven, snarare en brist hos läraren (jag) som inte varit tillräckligt tydlig.

Idag ville jag att vi skulle prata om decimaltal. Jag skrev upp frågan "Vad är ett decimaltal?" på Smartboarden och väntade med spänning på vad eleverna hade för uppfattning om detta matematiska begrepp. Det blev tyst, tyst, tyst, tyst ... länge. Jag skrev in ett decimaltal på Smartboardens miniräknare - 9.6 och undrade hur man skulle säga talet. Här kom svaret direkt: "nio punkt 6". Alla elever var överens om detta och så var matematikdiskussionen igång.

Jag plockade fram positionsmaterial för att eleverna skulle få prova, tala och förstå. De fick lägga 9 hela och 6 tiondelar (vi hade också ett litet papper med ett decimaltecken på). Vad kunde nu detta heta? Efter mycket hummande, tänkande, funderande, gissande så kom vi till slut fram till att tiondelar hette tiondelar. Jag skrev nu in ett nytt decimaltal på miniräknaren - 7.6. Kan ni lägga det här decimaltalet? Ja, det kunde de. I grupper om 3 elever var aktiviteten och diskussionen igång omedelbart. "Kan ni nu säga vad ert decimaltal heter?" "Jaaa! Sju hela och 6 tiondelar" och så fortsatte vi. Jag undrade också var man hittar decimaltal, IRL. Jo racingtävlingar var det enda förslaget.

Det blev en bra lektion. Jag tror att de lärde sig mer på den här lektionen än vad de hade gjort om de bara hade suttit och adderat och subtraherat decimaltal i boken. Nästa matematiklektion fortsätter vi för att se vad de kommer ihåg av dagens lektion. Det ska bli spännande!
Bilder: Öpedagogen

Det är frågan det!

Jag vill vara en lärare som ställer bra, intressanta och utvecklande frågor.

Öppna frågor.
Frågor som är genuina.
Frågor som leder vidare.
Frågor som utmanar elevernas tänkande.
Frågor som eleverna vill svara på.


Är jag bra på att ställa sådana frågor och hur vet jag det i sådana fall?
Nej jag tror inte det.
Ibland är hela klassrummet tyst när jag ställer en fråga, ibland är det många som vill säga något.

Jag undrar hur jag blir en bra "frågare"?

Bild: Öpedagogen

14 april 2009

En gammal bekantskap

Jag hittade en gammal och kär bekantskap.
I bokhyllan.
På skolan.
Jag skummade snabbt igenom.
Insåg att jag vill läsa den igen ...

Jag geometritänker

Jag geometritänker. Jag tänker på cylindrar, kurvor, diametrar, vinklar, trianglar, kuber och mycket annat. Vi ska arbeta med geometri. Jag vill att vi ska förstå, jämföra, använda, argumentera, dra slutsater, formuler, undersöka, gå ut, gå in, sitta, stå, krypa, rita, färglägga och .... ja lite till.

Jag läser styrdokument, jag läser annat. Av all denna mix så framträder (i mitt huvud just nu) vad vi ska göra under ett par veckor framöver. Men det kanske inte alls blir som jag tänkt (det är ju det fina i kråksången). När vi börjar diskutera i klassen kanske mina tankar får ta en helt annan väg - men det vet jag inte nu, det vet jag då. Det får jag kanske återkomma om ...

12 april 2009

Utmanar du dina elever?

Hur utmanar vi våra elever i den svenska skolan?

Sitter eleverna snällt och gör som läraren säger?
Ifrågasätter eleverna den undervisning som bedrivs?
Vet eleverna om sina rättigheter i den svenska skolan?
Känner eleverna till målen i våra styrdokument?
Tycker eleverna att det är tråkigt eller stimulerande att gå till skolan varje dag?
Vad gör vi, pedagogerna, för att utmana och därmed "tända elevernas stjärneögon"?
Vad gör pedagogerna för att "hitta och förstå" elevernas förförståelse?
Hur många av eleverna gör det som de faktiskt redan kan?
Gör vi som vi "alltid har gjort"?
Vad är det som gör att vi gör som vi gör?
Är vi rädda för att utmana då eleven kanske vet mer än läraren?
Vågar vi utmana eleverna?
Vem är till för vem i skolan?
Hur gör du när du utmanar dina elever?

Har du någon ytterligar fråga som vill in på "listan"?
Bild: Öpedagogen

11 april 2009

Fler män i förskolan/skolan

Med en uppmaning från Tysta tankar sprider jag detta vidare:

http://www.hsv.se/publikationerarkiv/pressmeddelanden/2009/flermanmastevaljalararutbildning.5.25f5fc89120437ec9bb7ffe272.html

Matematikjakt

Jag vaknar med ett ryck och inser att jag har glömt bort matematiken, lagt den åt sidan, tappat fokus, irrat lite åt fel håll. (Eh tänker ni, är hon inte ledig på påskafton? Jo det trodde jag med, men som jag skrivit tidigare här på bloggen, så är jag mest kreativ på morgontimmarna OCH jag har verkligen varit ledig, därav de lite mindre "skolaktiga" blogginläggen de senaste dagarna). Nu beger jag mig på matematikjakt för att åter hitta det jag en gång hade tankar kring ... och jag har verkligen mycket tankar kring detta ämne.

Jag har lagt matematikboken lite åt sidan för att istället samtala, argumentera, diskutera, reflektera tillsammans med eleverna. De undrar ibland när vi ska räkna matematik och blir överlyckliga när de får arbeta i matemaikboken - hmm vad säger det egentligen?. Inget ont att använda en mattebok, men den får inte styra undervisningen utan den får vara en del av en pedagogiskt genomtänkt matematiklektion. Och vaddå matematiklektion? Vi behöver inte sitta i ett klassrum, på just en matematiklektion för att arbeta med matematik. Matematiken finns omkring oss hela tiden, oavsett var vi befinner oss - i tidningen, i affären, på sportarenan, i litteraturen, i maten, i bilen, till havs, i luften, i musiken ... ja precis överallt. Så vi måste lyfta fram vardagsmatematiken och få eleverna att inse att de lär matematik för livet....

Förstår de det kan vi kanske sluta prata om dåliga resultat och matematikkriser i Sverige idag och se matematikframtiden med stor tilltro...
Bild: Öpedagogen

10 april 2009

Efterlyses


Finns det några bloggar som lägger fokus på matematik?
Tipsa mig gärna eller tipsa pluttifikationstabellen :D
Thanks!

Bild: Öpedagogen

Bekymmersfri parkering?


Bekymmersfri parkering .... hm???
Jag läser i gårdagens DN om ett företag som erbjuder en bekymmersfri parkering. Jag undrar vad det innebär.

Försvinner alla bekymmer om jag parkerar där?
Är det en parkering fri från bekymmer?
Ber man om en kymmersfri parkering?
Ja inte vet jag.
Skulle behöva åka dit, parkera min bil, sitta och vänta för att se vad som händer.

09 april 2009

08 april 2009

Sovit
Frukost
Läst
Krattat (pust&stön!)
Cyklat
Planterat
Läst
Lunch
Solat
Läst
Bloggat


precis i den ordningen ...

07 april 2009

L som i ledig, lov, lustläsare, lat ...


Ledig, lustläsande lärare.
Ligger läsandes.
Läslampan lyser.
Laddar.
Livet leker.
Lov.
Lyx!!!!
Lust.
Livsnjutning.
Lite lat.
Lagom lycklig!
Ler...

04 april 2009

Här, på bloggen, är jag Öpedagog.
Igår, på min arbetsplats, var jag pedagog.
Idag, hemma, är jag..... jag.
Sol, en bok, en brassestol på altanen.
Allt som man önskar sig när lovet har gjort sin entre.
Bild: Öpedagogen

03 april 2009

Påsklov


Jag har nu påbörjat mitt påsklov.
Jag njuter tillsammans med vårblommor som spirar.
Vi vänder våra ansikten mot solen ...
Bild: Öpedagogen

01 april 2009

En som har förtstått...

Läs och se om du håller med

http://andersereniustyckertill.blogspot.com/2009/03/jag-vill-bidra-till-att-forandra-skolan.html

Pedagogisk diskussion










Om du fick diskutera vad du ville i en pedagogisk diskussion - vad skulle det då bli? Jag vill diskutera hur man konkretiserar målen för eleverna, så att de verkligen förstår vad målen betyder.
Bild: Öpedagogen

The classroom

Klassrummet var fyllt med skratt.
Klassrummet var fyllt med prat.
Klassrummet var engelskt - the classroom.
Klassrummet var fyllt med elever.
Även en lärare var där, fast eleverna behövde henne inte.
Eleverna var fullt upptagna med att lära, prata, lyssna, komma på - för att de ville, de tyckte det var intressant, de lärde sig - alldeles själva.

Eleverna tar en lapp där det står ett engelskt ord. Ordet ska sedan förklaras på engelska med andra ord så att kompisarna kommer på det rätta ordet som står på lappen. En mycket enkel övning - men oj vad eleverna gillar den....
Bild: Öpedagogen

Google Earth tröstar

En elev är ledsen. En viktig person är sjuk. Hela världen rämnar.
Sittandes framför Google Earth söker sig eleven till det hus där den viktiga personen bor.
Jag slår mig ned bredvid eleven.
"Här bor .....", "Här cyklar jag till ...", " Här bredvid bor....", förklarar och visar eleven.
Jag sitter bredvid, lyssnar, frågar, undrar. Inser att Google Earth skapar en närhet, en trygghet för denna elev i en jobbig situation. Vi fick en fin stund tillsammans, där, framför datorskärmen.

Datorn är viktig, den fick oss att göra en resa tillsammans. En resa som behövdes, som var nödvändig. Fast vi var så långt borta från den viktiga personen, var vi liksom där...