22 juni 2009

Min allra kärasta mormor

Jag blev påmind om en barnvisa.
Visan påminner om min allra kärasta mormor.
Jag har nynnat och trudiluttat mest hela dagen.
Nu har jag även letat fram texten.
Jag kommer ihåg, sången var lite lagom läskig.
Troll kan vara väldigt skrämmande för ett litet barn.
Men inte så hemskt skrämmande när jag hade min allra kärasta mormor vid min sida.
Det fanns ingen mer omtänksammare människa än hon.
Tänk vad mycket minnen vi har, de ligger där och vi är många gånger inte medvetna om att de finns. Men så kommer en text, en doft, en smak eller något annat - och vips så färdas vi tillbaka i tiden och är helt plötsligt vid ett tillfälle som vi hade glömt bort att det fanns.

Ett gammalt fult och elakt troll det var en gång
som kom till detta landet i en luftballong.
Han lade sig i Småland
med huvudet på Åland,
och fötterna de var i samma stund
i Lund.

Och hos det gamla trollet fanns en trollmadam,
en näsa hade hon som hela Amsterdam.
Hon lagade till maten,
och lade upp på faten
en kaka utav sand
så stor som Svealand.

Och hos det gamla trollet fanns en gammal katt,
som var så stor så stor som hela Kattegatt.
Långt bort till Yokohama,
man hörde hur han jama
och svansen var så rund
som hela Öresund.

Och nu är denna visa slut för denna gång
och trollen redan gett sig av i sin ballong,

nu är de nog vid polen
ja, kanske mitt i solen
och kära vän,
de kommer aldrig mer igen.
Bild: Öpedagogen

Inga kommentarer: